Värme i båten. Varmt - kallt
94050401/ Lars-Olof Norlin
Varmt eller kallt?
I förra numret gav jag rådet att starta motorn när den sköna, luftburna värmen inte längre vill strömma ut från slangöppningarna i båten. Ett vanligt, något nergånget blybatteri har ofta helt enkelt inte tillräcklig kapacitet för att ge den spänning/ström som krävs för att värmaren ska starta. I synnerhet om man inte tagit hänsyn till problemet när man installerat värmaren.
Lämplig installation
På tre värmare som jag haft personlig kontakt med har installationerna varit diskutabla. Enligt reklamen skulle värmaren kunna placeras i ett stuvutrymme. Gärna ganska långt från boendeutrymmena för att slippa fläktljudet. Skorstenen skulle kunna placeras på däcket/gångbordet. Regulatorns/termostatens placering har inte varit närmare definierad, men har styrts av längden på kablarna. Det har inte blivit bra.
Skorstensproblemet.
Skorstenen har varit fel utförd för att vara placerad på däck. Den har varit för låg för att hindra regn eller sjövatten på däck att rinna ner i värmaren. På en värmare var dessutom kretskortet placerat under skorstenen, så kondens, sjö- eller regnvatten (likgiltigt vilket!) droppade ner och förstörde kortets utrustning. Jag tillbringade flera timmar nere i det stuvutrymmet, än jag hann med att segla båten...
Rökgasförgiftning
På en annan båt var avgasslangen helt genomkorroderad. Avgaserna innehåller ju svavel. Kombinerat med den kondens som uppstår i skorstenen när den svalnar, bildas svavelsyra, som ju är kraftigt korrosivt och även angriper rostfritt. Värmaren pyste därför ut giftiga avgaser i första hand i stuvutrymmet. Eftersom luftintaget till värmeluften till ruffen satt nära stuvens lucka under sittbrunnskapellet, kunde värmaren lätt gjort slut på besättningen.
Elproblemet
Kablarna hade blivit för långa eftersom batterierna placerats framför motorn medan stuvutrymmet legat i aktern. Erforderlig ström för glödtändningen är över 10 ampere. När reläet slutit strömkretsen genom säkringen och de långa men inte särskilt grova kablarna har motståndet blivit så stort att strömmen vid tillgänglig spänning har blivit för låg. Glödtråden har inte blivit tillräckligt varm och värmaren har inte kommit igång.
Starta i tid
Genom att värmaren startats medan man ännu har motorn igång vid resan ut till natthamnen, så har problemet inledningsvis bemästrats eftersom generatorn hållit uppe spänningen vid drygt 14 volt.
Under nattens lopp, sedan värmaren och andra strömförbrukare sugit ur batteriet med ca hälften av kapaciteten har batteriets spänning sjunkit under det nödvändiga värdet och värmaren lagt av.
Separat startbatteri.
Tack och lov har motorn haft ett separat startbatteri, så den har alltid kunnat startas. Men syftet med värmaren har ju varit att ge en lugn och varm natt och morgon. Det har därför känts fel att behöva dra täcket närmare omkring sig för att inte frysa på natten, liksom att behöva starta motorn för att få varmt innan man ska stiga upp på morgonen.
Utvägar
Genom att ta till grova kablar mellan värmare och batteri och se till att samtliga anslutningar är metallrena och infettade (inklusive de vid säkringen), kan man minska kretsens motstånd och se till att värmaren får ström. Ett separat värmarbatteri ökar chanserna för ett bra inneklimat. Likaså gör en noggrann genomläsning av installationsanvisningarna för värmaren innan man beslutar om placering och strömförsörjning.
Hur mycket värme?
Ett erfarenhetsvärde är att en normal familjebåt byggd i trä och med fyra till sex kojer behöver en värmare om ca 1200 watt för att hålla en komfortabel temperatur inombords. I vårt klimat och säsong innebär detta en skillnad mellan ytter- och innetemperatur om 10 grader. Plast- och plåtbåtar kräver extra isolering längs bordläggning och däck för att få ett bra klimat.
Värmeläckage
För husväggar talar man om k-värdet när det gäller isolering. Värdet är ett mått på värmeläckaget och anges i watt/väggyta och väggtjocklek. Ett lågt k-värde anger alltså en väl isolerad vägg, ett högt ett dåligt.
Praktisk tillämpning
För båtar finns inga k-värden enkelt tillgängliga men praktiskt kan följande isolering rekommenderas.
För plastbåtar med enkelskrov gäller minimum 3 mm isolering, gärna 10 mm cellplast. Däck eller skrov i sandwich klarar sig utan isolering.
För plåtbåtar behövs 10, gärna 20 mm cellplast. Isoleringen måste också täcka bordläggingens köldbryggor i form av spant och förstärkningar.
Andra värmartyper
I kommande nummer kommer andra värmartyper att skildras. Typer som inte i lika hög grad är beroende av båtens elsystem.
Med varma båthälsningar/Lars-Olof Norlin