GPS-navigering utan dator
Vågar du lita på kompassen?
Ja den frågan har jag ställt mig många gånger. Allt sedan vi träffade killar i en snabb motorbåt på Gotland, det var före GPS-ens tid. De var från Stockholm men kunde lika gärna varit från Oskarshamn.
De hade monterat en ljudanläggning i båten med massor med ös och en bamsehögtalare till bas. Att kompassen levde sitt egna liv löste de på det enkla sättet att de helt enkelt hängde på Gotlandsbåten. Deras motorbåt gick ju minst lika fort.
Faktum är att kompassen kan störas av ganska mycket. Naturligtvis av en högtalare som har magneter men även en GPS-mottagare i närheten av kompassen kan störa den.
Då ställer jag mig frågan, vilken vågar jag lita mest på. Kompassen eller GPS-en.
Jag har läst insändare och hört berättas där man ifrågasätter sin GPS-mottagare. Mottagaren har varit påslaget i ett dygn och då plottat en irrfärd på land och långt från bryggan. Detta har man då uppfattat som att det inte går att lita på Satellitnavigering.
Det Amerikanska satellitnavigeringssystemet består av 26 satelliter. Med en modern 12 kanalig mottagare kan du då maximalt få in 12 satelliter. Du behöver minst 4 satelliter mer än 5 grader över horisonten för tredimensionell positionering med hög noggrannhet. Detta innebär att du har mycket god marginal till en tillförlitlig position i två dimensioner. Sändareffekten från satelliterna är bara 5 watt, därför måste man vara utomhus vid navigering. Signalerna går ej genom hårda material, förutom glas.
Självklart har noggrannheten ökat markant sedan störsignalen togs bort men jag såg inga större problem när onoggrannheten var upp mot 100 meter. Nu är noggrannheten nästan skrämmande exakt. Skrämmande därför att det är lätt att invaggas i tron på en 100% tillförlitlighet.
Jag har seglat sedan början på 90-talet med GPS-mottagare och endast vid ett tillfälle har jag betvivlat dess riktighet. Den gav ett värde några hundra distansminuter fel. Troligen en åkomma efter milenniumskiftet. Problemet löstes med att ta bort batterierna och starta om apparaten.
Med 5 grader över horisonten och en bärbar mottagare är risken ganska stor att du eller något föremål skymmer satelliterna. Håll handen över antennen så ser du genast att kvaliteten på mottagningen blir sämre. Vill du vara säker på bästa möjliga mottagning montera en fast antenn och montera även själva mottagaren så du alltid kan läsa av den. GPS-en ska givetvis vara påslagen hela tiden. Anslutning till båtens batteri rekommenderas.
Att läsa aktuell position som longituder och latituder i grader, minuter och sekunder säger inte så mycket. Att sedan lägga ut värdena i sjökortet för att konstatera var du är kan vara besvärligt när det blåser hårt och det går hög sjö.
För att få betydligt större glädje o nytta av GPS-navigeringen skall du lägga in din rutt och i stället se på avvikelsen från den rätta linjen. Antingen via värden (R/L) eller på din highway. Avstånd till nästa waypoint samt din kurs ska även visas för att du ska ha full kontroll vid ev bortfall av data. Lär dig vilka värden din GPS kan presentera och ställ in det du är intresserad av att följa.
Det finns ett viktigt värde som du skall hålla koll på och det är hur hög noggrannheten är på mottagningen. Det är precis som med kompassen den kan pendla en hel del så det gäller att få rutin på att läsa sina instrument.
Att lägga ut waypoints för att sedan skapa en rutt kräver en hel del arbete och framförallt gäller det att klicka in rätt värden i GPS-en. Det absolut vanligaste felet är att det har skrivits in fel position. Därför gäller det att alltid kontrollera kurs o avstånd mot sjökortet innan det är dags att segla i väg.
Mitt råd är att du under lågsäsongen lär dig hur din GPS fungerar och hur du lägger in en rutt. Gör gärna en waypoints lista eller skriv helt enkelt in värdena på sjökortet.
Det är inte minst viktigt hur du lägger ut dina waypoints. Det är ofta bäst att lägga någon extra punkt, så det t ex inte uppstår något tvivel på vilken sida om ön du skall gå när du kommer utifrån havet.