Fukt

Läs artikeln som PDF.

Det stora problemet

Först hade jag tänkt att skriva om värme ombord. Fast båtvärme hänger ju samman med ventilation, så då måste det problemet analyseras innan. Men ventilation är ju i sin tur kopplat till luftfuktighet , så därför blir jag tvungen att börja med att reda ut det begreppet. Värme respektive ventilation får anstå till kommande nummer.

Luft. Olika delar

När luften är torr består den av ungefär en femtedel syre och fyra femtedelar kväve. Riktigt torr luft finns dock aldrig i naturen. Vatten finns alltid med som en ytterligare och inte alltid önskad komponent. Ibland synligt i form av droppar - dis, dimma eller regn - men mestadels osynligt som ånga. Den osynliga ångans närvaro blir synlig först när den som imma eller dagg fälls ut på något (kallt) föremål, kanske badrumsspegeln.

Relativ luftfuktighet

Mängden vatten (-ånga) i luften kan variera kraftigt. Man brukar tala om relativ luftfuktighet, (låt oss förkortat kalla den RLF) och den mäts i %. När luftfuktigheten är så hög att vattenångan börjar bilda synliga droppar, (kondensera) sägs RLF vara 100%. Helt torr luft har givetvis värdet 0%, men sådan luft finns - som ovan sagts - bara i laboratoriemiljö.

Ett diagram.

I figur visas hur många gram vatten som luften maximalt kan innehålla per kubikmeter vid olika temperaturer. Som framgår kan varm luft innehålla större mängd vatten än kall innan det börjar bildas frisvävande droppar, d v s dimma, vilket sker vid 100% RLF. Rent praktiskt har vi alla upplevt att, när vi öppnar dörren till den varma bastun, så "ryker" det i dörröppningen. Likaså "ryker" vår varma utandningsluft, när det börjar bli kallt ute.

Från diagrammet kan vi i siffror utläsa att vid 100% RLF och med en temperatur om 25oC kan luften som mest innehålla 23 gram vatten per m3. Vid 10oC är motsvarande värde bara 9 gram per m3, alltså mindre än hälften.

Ett praktiskt exempel

Ett för båtfolk vanligt dygn kan ha följande förlopp. Det inleds med en eftermiddag med 25oC och 80% RLF, rimliga värden i augusti. När solen går ner börjar temperaturen falla. Vid 21oC är luften mättad, den s k daggpunkten underskrids, d v s det råder 100% RLF. Vatten börjar falla ut, troligen som dagg eller dimma.

När vattenångan kondenseras till vatten/dagg frigörs stora mängder energi och temperaturfallet bromsas upp. Som vi vet fortsätter dock temperaturfallet under natten, och mera dagg faller ut.

Vi börjar alltså nästa morgon med kanske 10oC, 100% RLF och 9g vatten/m3. När solen sedan värmer upp luften från 10oC till 25oC, så motsvarar de 9 grammen per m3 endast ca 40% av den maximala mängden om 23 g vatten/m3.

RLF minskar alltså från 100% till 40% genom temperaturhöjningen från 10 till 25oC. Under dagen bidrar dock solenergin till att vatten på nytt avdunstar från nattens dagg och andra vattenytor, så RLF stiger åter kanske mot det tidigare värdet om 80% och kretsloppet är fullbordat.

Sommar, höst och vår

Efter midsommar blir dagarna kortare och solenergin minskar. Vi får alltså uppleva en i naturen under hand stigande RLF. Risken för hög RLF med regn och dimma ökar alltså redan tidigt under den normala båtsäsongen.

Under oktober, efter höstdagjämningen, vet vi att den verkligt våta hösten sätter in.

På våren går det andra vägen, RLF minskar under hand. Speciellt låg RLF råder efter en kall och klar natt i maj.

Luftens torkförmåga

Så snart RLF är mindre än 100% uppstår ett "sug" efter vattenånga och vatten avdunstar från omgivningen. Ju lägre RLF ju större avdunstning.

Ska vi torka tvätt, ska detta alltså ske när RLF är låg, d v s på förmiddagen, vilket varje erfaren husmor (husfar) känner till. Allra bäst torkar tvätten, när ny luft med låg RLF omger plaggen. Det är ju fallet när det blåser. Stillastående eller instängd luft blir snabbt fuktmättad och torkförmågan upphör.

Flera siffror

I ovanstående exempel kan varje m3 luft ta hand om högst 25 - 9 = 16 gram vatten. Det krävs alltså mer än 63 m3 luft för att ta emot 1 liter vatten.

Ett extra problem för båtfolket ska nämnas, mera uttalat på väst- än på ostkusten. Har plaggen blivit saltdränkta kan det vara svårt att få dem riktigt torra. Saltet binder nämligen vattnet och försvårar avdunstningen till luften.

Kalla vindar

Nordanvind har oftast låg RLF och är därför en utmärkt, naturlig ersättare för torktumlaren.

Avdunstning sker också vintertid, även frusen tvätt torkar ganska snabbt i vinden. En stor del av vinterns snö smälter inte utan dunstar bort.

Våren är vår torraste period med stark avdunstning och uttorkning, något som träbåtsägarna märkte 1993. Våt säckväv hängd kring båten före sjösättningen bidrar till att minska springorna i bordläggningen, bäst är givetvis en grundlig linoljebehandling. Linoljan minskar träets rörelser och dunstar inte.

Mögel och röta.

Otrevliga och alltid närvarande följeslagare till fuktig omgivning är mögel- och rötsvampar. Mindre förödande nuförtiden med skrov och utrustning av syntetmaterial, som inte ruttnar, men risk finns alltid för bestående missfärgning. Även blanka, rena plastytor kan drabbas och kräva omfattande rengöringsarbete.

Låg temperatur är inget absolut hinder. Även vintertid inträffar skador på tätt insvepta båtar.

Lämna därför alltid stora öppningar kring skrovet och ställ upp luckor och dörrar så att luften kan cirkulera i båtens alla utrymmen.

Lagen om "den kalla väggen".

I ett slutet rum gäller att den högsta vattenmängden i luften motsvarar värdet för daggpunkten = 100% RLF för rummets kallaste yta. Ytan behöver i och för sig inte vara så stor. Det räcker med ett mjölkpaket ur kylen, för att processen ska börja.

Förklaringen till fenomenet är att luftens vattenånga "sugs" mot den kalla väggen, eftersom ångan närmast ytan bildar "dagg" (kondenserar) och lämnar ett partiellt lågt tryck i området.

Som tidigare nämnts innebär dock ångans övergång till vatten att en stor mängd energi frigöres. Mjölkpaketets yta blir därför ganska snabbt varmare och förhållandena ändras. För att den positiva fuktminskningen som effekt av "den kalla väggen" ska upprätthållas, måste ytan kylas kontinuerligt och trots allt vara ganska stor.

Myggnät

En öppning mot den kalla ytterluften från båtens uppvärmda innerutrymmen (eller vice versa) kan också fungera som "kall vägg" och kondensationsyta. Jämför exemplet med dörren till bastun enligt ovan. Täcks öppningen av ett myggnät, sker kondensationen i detta. Vattendropparna täcker ofta nätet, särskilt om maskorna är små.

Luftpassagen genom öppningen/myggnätet kan blockeras helt eller delvis. I många fall bildas också mögel på nätet. Möglet permanentar och förvärrar hindret.

Åtminstone ett fall av andningsproblem av denna orsak är känt. Sker uppvärmning med öppen låga finns också förgiftningsrisk genom kolmonoxid (gengas).

Periodvis rengöring av myggnäten rekommenderas!

Mätning av RLF.

I första hand uppfattar vi skillnader i RLF genom huden. Mycket torr luft (inneluft vintertid!) märker vi också i luftrören.

Vår uppfattning om luftfuktigheten påverkas dock också starkt av rådande temperatur och vind eller drag. För att få fram objektiva värden fordras alltså någon form av mätning.

Exakta värden på den relativa fuktigheten erhålls genom absorption av vattenångan med alkohol och notering av vätskans viktökning. En enklare mätning sker med hjälp av två termometrar, den ena placerad i fri luft, den andra lindad med en vattendränkt kompress. När vattnet avdunstar, sänks temperaturen vid den "våta" termometern, mera ju lägre RLF som föreligger. Med hjälp av tabeller över skillnaden mellan de två mätvärdena kan RLF bestämmas.

För normalbruk finns enkla visarinstrument, baserade på att exempelvis tagel ändrar längd när RLF ändras. Instrumentet ger direkt ett närmevärde på aktuellt RLF.

Behaglighetsområde.

På ett sådant enkelt instrument, för många år sedan utdelat som reklam för Svenska Fläktfabriken, fanns två visare som korsade varandra. Den ena visaren angav RLF, den andra temperaturen.

För ett godtagbart inomhusklimat skulle visarna korsa varandra inom ett grönmarkerat "behaglighetsområde". Jag vill minnas att temperaturen skulle hålla sig mellan 16 och 24oC och RLF mellan 30 och 70%.

Komfort

Vi mår alltså bäst vid viss temperatur kombinerat med viss RFL.

En låg RFL vid hög temperatur torkar ut huden och luften känns sträv i näsa och hals, förekommer inomhus i februari.

En hög RLF vid låg temperatur känns kylande på huden, motsvarar det råa västkustvädret i december.

En hög RLF vid hög temperatur hindrar avdunstning från huden. Luften känns kvalmig. Erforderlig kylning genom transpirationsmekaniken uteblir, vi blir överhettade. Motsvarar tropikklimat, men kan upplevas i Sverige före ett åskväder och i en dåligt ventilerad möteslokal.

Rätta värden/Rätt utrustning.

Att luftcirkulation är av avgörande betydelse för torkning och för att förhindra mögel och röta framgår av ovanstående.

Ett öppet bomtält på sommaren och en likaså öppen vintertäckning är bra för både människor och materiel. På däckade båtar måste på sommaren finnas ett antal effektiva ventilationsöppningar. Effektiva både i hamn och under gång i regn och ryksjö.

Uppvärmning av luften för att få en låg RLF och rätt temperatur i den fuktiga marina miljön kräver någon form av värmekälla, som även den ska fungera både i hamn och under gång - under lång tid.

Tänkbara funktionssäkra lösningar inom rimliga ekonomiska ramar kommer att analyseras i kommande nummer av Båtliv.

Med båtsporthälsningar/Lars-Olof Norlin

Figur saknas.

Exempel på kretslopp sommartid: Relativ luftfuktighet (RLF), %. Gram vatten/m3 luft

A= Eftermiddag. 25oC # 80% RLF#18g/m3

B= Kväll, dagg. 21oC #100% RLF#18g/m3

C= Soluppgång. 10oC #100% RLF# 9g/m3

D= Förmiddag. 25oC # 40% RLF# 9g/m3