Farlig fördröjning i våra plottrar?
Bakgrund.Det har förekommit olyckor där det har antytts att plottern inte hinner med att uppdatera sjökorten när det börjar gå fort. Tekniska kommittén beslöt att försöka ta reda på om det finns någon fördröjning och hur stor den i så fall är och om det är skillnad mellan plottrar och datorer med sjökortsprogram. Detta verkställdes hösten år 2006. |
Testmateriel.Vi har hos Simrad i Göteborg fått låna en Simrad CX 44. Hos Sportmanship i Bolsheden fick vi låna en Garmin 3010 C. Navpoint i Kungsbacka lånade oss en Lowrance Globel Map 7500. Alla dessa är stora plottrar med ca 10" skärmar och alla förberedda för radar. Vi valde stora plottrar då vi också ville jämföra med datorer med sjökortsprogram och stora skärmar.
Sjökortsprogrammen till datorn hade vi själva och vi testade följande program. Det Levande Sjökortet, SeaClear. Fugawi Marine ENC och OziExplorer.
Vi trodde nog alla att datorerna skulle vara snabbast på att uppdatera bilden och positionen, då datorerna är mycket snabbare när man vill förflytta sig och se ett sjökort någon annanstans än där man befinner sig. Är man van vid dator verkar plottrarna väldigt långsamma. Detta visade sig senare inte stämma riktigt.
Vi gjorde testet på följande sätt.Vi monterade plottrarnas och datorns antenner på takräcket på en bil.
Vi valde platsen för testen på motorvägen E6 söder om Göteborg mellan avfarterna mot Särö respektive Onsala. Dessa två avfarter har bara ca 2 km avstånd och vi kunde då göra flera prov utan att köra så långt.
Vi körde över bron vid Särövägen och fick då ett spår, körde motorvägen till Onsalaavfarten och fick även där ett spår över motorvägen. Vid tillbakaresan kunde vi då med tidtagning se skillnaden när vi i verkligheten passerade under bron och när plottern var framme vid spåret vi nyss fått då vi körde på bron.
Vi var fyra i bilen och kunde då ta tid på två plottrar och ett sjökortsprogram samtidigt. Vi som gjorde testen var Sam Behrmann, tekniska kommittén, och hans sambo Inger Thor, Gunilla Thorin, motorbåtskommittén, och jag själv Ove Thorin, tekniska kommittén. Vi gjorde resan fram och tillbaka flera gånger och utförde minst två mätningar på varje apparat och program. Fick vi stora skillnader mellan dessa mätningar gjorde vi om dessa tills vi fick minst två som var nästan lika.
Flera av apparaterna och programmen har nästan lika värden och det kan skilja några tiondels sekunder i vår mätning, så ta siffrorna med en nypa salt.
Vi försökte hålla ca 40 knop (ca 75 km/tim). Vissa apparater har fartfilter och vissa sjökortprogram har möjlighet att ställa in hur ofta det skall plotta och uppdatera kartan. Vi har tagit bort alla fartfilter och ställt plotting av spår och kartuppdatering till så korta tider det går.
Vi fick fram följande resultat.
Lowrance Globel Map 7500 med Navionicskort hade en fördröjning på knappt 1 sek.
Tätt följd av Garmin 3010 C med Bluechart kort på ca 1 sek.
Det levande Sjökortet på drygt 1 sek.
Simrad CX 44 med C-map kort på knappt 1,5 sek
Därefter alla övriga sjökortprogram som Fugawi, SeaClear och OziExplorer på drygt 2 sek.
Skillnaden mellan bästa och sämsta borde inte betyda något då man vid farter på ca 40 knop borde ha större marginaler än som max drygt 2 sek.
En sekund betyder i fart på 40 knop ca 20 meter, så den bästa plottern ligger då på 15-20 meter efter och de vanliga sjökortsprogrammen 40-50 meter efter.
En tumregel kan då vara en fördröjning av en meter/knop. Vad man skall se upp med om man åker fort, är att ställa sin plotter eller sjökortprogram att uppdatera så ofta som möjligt.
Ett exempel är SeaClear, som har en standardinställning när man installerar programmet med en uppdateringtid på 5 sek. Detta fungerar säker bra för oss som färdas i 6-7 knop men åker vi i 40 knop hinner vi 100 meter innan sjökortet uppdaterar sig. SeaClear går att ställa till min 2 sek och bör om det går snabbt vara inställt på detta och kan då inte komma under 2 sek i total uppdateringtid.
För ca tre år sedan gjorde jag en jämförelse mellan olika sjökort i plottrar och våra vanliga sjökort på papper eller som rasterkort i sjökortsprogram i Västpricken 1 och 2 2004. Då var C-map klart bäst totalt sett beträffande att få med alla detaljer i sjökortet. Navionics och BlueChart var klart mycket sämre.
Detta har ändrats sedan dess och Navionics och BlueChart har idag kommit ifatt C-map. Vilken som är bäst är idag svårt att säga. C-map var för två år sedan bra och har naturligtvis inte blivit sämre. Sjökortsrättelser det senaste året är införda. Dock kan fortfarande vissa undevattensstenar eller bränningar vara ritade som öar.
Navionics har gjort stora framsteg och har en ren och trevlig sjökortsbild, allvarliga brister för tre år sedan är åtgärdade, dock finns inte olika tecken för bränning och undervattenssten.
När vi tar förarbeviset får vi lära oss att flytande sjömärken skall luta i sjökortet och att fast utmärkning skall stå upprätt. I Navionicskorten står alla sjömärken upprätta. De som gör Navionicskorten borde kanske ta förarbevis!
BlueChart hade för tre år sedan, 2003, väldigt olika kvalité på sina sjökort från att i vissa områden vara riktigt bra till att i andra vara rent usla. Detta är idag åtgärdat och sjökorten håller en jämn och bra kvalité.
I BlueChart och Navionics och även i sjökortsprogrammet Fugawi kan man zooma som jag brukar kalla till löjlig förstoring. BlueChart och Navionics varnar dock för att man har överzoomat och man skall inte ha denna förstoringsgrad när man använder sjökortet för navigering. Noggrannheten kanske inte är den man då tror. C-map och övriga program på datorer tillåter inte denna överzoomning.
Sammanfattningsviskan man säga att fördröjningen för de flesta inte är något problem och skillnaden mellan olika plottrar är försumbar. Åker man fort är det bra att ta en titt på inställningen på sitt program, där kan finnas vinster att göra.
Dessutom bör man enligt Sjöfartsverket räkna med ett lägesfel på upptill 50 meter i ett sjökort i skala 1:50 000, upptill 30 meter i skala 1: 25 000. Detta gäller såväl digitala rasterkort som vektorkort i datorer och plottrar då grundmaterialet kommer från Sjöfartsverket.
Sjökorten i våra plottrar har blivit mycket bättre. Köp den senaste versionen, sjökort är färskvara både i plottrar, i datorer och som papperskort.
Version 4.1.0 av Fugawi Marine ENC 4 och senare kan hantera Navionics kort, då via en speciell kortläsare. Vi har inte använt dessa kort vid testen utan rasterkort. Navionicskorten i Fugawi har samma utseende som i Lowrance-plottern.
Det Levande Sjökortet västkusten kommer i ny version till båtmässan i Göteborg 2007 och innehåller då också sjökort och information över Vänern, Vättern och Dalslands kanal.