Mera om Ankring, för och emot kätting
93102402/ Lars-Olof Norlin
Min artikel om ankring före sommaren i Båtliv nr 3 väckte som väntat en hel del synpunkter från läsekretsen, både från dem som besvärat sig att skriva till tidningen, från klubbkamraterna vid möten i hamn och på varvsplan liksom från dem som ringt mig för att instämma eller söka få någon ytterligare förklaring på mina för dem i vissa fall nya synpunkter i ämnet. Det visar i varje fall att man läser Båtliv!
För och emot kätting
Speciellt skiljer uppfattningarna om värdet av ankarkätting.
Ostridigt är att en kätting ger nötningsskydd mot vassa föremål under vattnet. Men....
Med en linlängd om säg 4 gånger vattendjupet hamnar vid svajliggning och vindkantring större delen av linan på botten och kan sno sig runt en vass sten. För helgardering mot nötning räcker det alltså inte med en kort kättingstump, utan man behöver gott och väl 3/4 av totallängden. Är man riktigt orolig för linskador måste man även på mindre båtar installera spel med kabelarieskiva och kättingbox, ankarklys och ett ankare som går att föra i klyset. En nackdel är den större vikten placerad i båtens för och som gör att båten vakar sämre i sjön. En billigare variant är att skaffa ett extra ankare om ett skulle förloras till följd av nötning.
Fjädring
Tvärs emot den utbredda uppfattningen bland båtfolk har kättingen väldigt dålig eftergivlighet. Skillnaden i längd mellan den böjda kedjelinjen och den räta linjen mellan ankare och båt kan lätt beräknas.
Ansätt ett djup om 4 m och en kättinglängd om 4 gånger djupet. För min 3 tonsbåt skulle det räcka med en 6 mm kätting som ger 5 gångers säkerhet mot brott vid maxlasten om 300 kp vid storm. Kättingvikten är 0,75 kg/m.
Fysikaliska fakta
Maximal "restfjädring" uppgår till
48 cm vid belastningen 10kp (lugna viken)
3,4 cm vid belstningen 50 kp (hård bris)
0,1 cm vid belastningen 300 kp (storm)
Redan vid 50 kp är systemet så så stumt att det kommer att verka som om man skulle vara förtöjd med en järnstång!
Vid en extra knyck från svall riskerar man att fästet i båten brister, att ankaret rycks ur botten eller att kättingen går av. Lika illa vilket.
Tyngre kätting
Motsvarande tabell för en 12 mm kätting (3,0 kg/m) blir
127,4 cm vid belastningen 10kp (lugna viken)
38,5 cm vid belstningen 50 kp (hård bris)
1,5 cm vid belastningen 300 kp (storm)
Denna kätting bidrar dock till ankarvikten med hela 12 kg (på 4 meters djup) . Personligen föredrar jag att ha ett något tyngre ankare som fäster direkt med rimlig säkerhet även bland hindrande sjögräs och som inte kräver diverse tillägg eller utlägg av ett extra ankare.
Att en relativt tunn lina med stor, kontinuerlig fjädringslängd reducerar krafterna i systemet har redan för länge sedan påtalats av bl a Arvid Laurin.
Stora båtar
Båtar större än säg 10 ton för segelbåtar och 7 ton för motorbåtar, kräver ett så stort ankare, 20 kg eller mer, att man i alla fall måste ha någon form av vinsch eller spel för att orka lyfta ankaret i sig. En komplett utrustning enligt ovan blir då den lämpligaste lösningen. Fästet i båten måste vara mycket kraftigt. Kan någon form av fjäder kopplas på efter avslutad ankring är detta en stor fördel. Spelet måste dimensioneras för den totala vikten av ankaret plus den tillgängliga kättingen om man tvingats ankra på stort djup. Eljest kan det gå som för kryssaren Gotland, som på sin tid brände spelmotorerna efter ankring utanför Madeira. Sedan fick man spela upp ankaret med gångspelet och mankraft.
Lars-Olof Norlin