Landnätets obalansspänning. En källa till korrosion
2002-02-20. Ernst Blixt. SXK. BTN.
Att ansluta landström till båten ökar risken för korrosion. Om landnätets skyddsledare, även kallad skyddsjord eller jord, på något sätt får förbindelse med metalldelar i båten som har någon förbindelse med sjövattnet är det bäddat för korrosion. Det beror på två egenskaper hos landnätet.
1. Landnätets jordtag, som skyddsledaren är ansluten till, består av andra metaller än de som finns i båten och har sjövattenkontakt. Dessa olika metaller och vattnet bildar ett batteri som ger en galvanisk korrosionsström. Spänningen i detta batteri är i allmänhet under 1 volt likspänning. Skadeverkningarna kan minskas av en s k galvanisk isolator, även kallad zinksaver. Det är en komponent som finns i marknaden och som spärrar för spänningar under ca 1,4 volt likspänning.
2. Landnätet har en ofullkomlighet som kallas obalansspänning och som alstras i bryggans överordnade trefasnät. Denna obalansspänning återfinns på landnätets skyddsledare.
Åren 2000 och 2001 vid 19 mätningar i olika hamnar i Stockholms skärgård, olika bryggplatser och vid olika tidpunkter har uppmätts varierade växelspänningar upp till drygt 5 volt på skyddsledaren relativt sjövattnet. Se diagrammet nedan. Obalansspänningen varierar från en tid till en annan allteftersom belastningen på elnätet ändras.
Mot förekommande obalansspänningar skyddar ingen galvanisk isolator säkert, men det kan en isolertransformator göra.
