Drivkraft, miljö, del 1
Miljö
Ökande båtbestånd, önskemål om ökad fart och bekvämlighet och begränsad tillgång på farvatten lämpliga för båtliv, medför behov av ökad insikt om påverkan av den marina miljön. Tre statliga utredningar i miljöfrågor har på lika många år delgivits båtorganisationerna.
Giftfärg - buller - avgaser
Först ut var Kemikalieinspektionen som - efter kort remisstid - förbjöd vissa beväxningshindrande bottenfärger. Sedan presenterade Miljö- och naturresursdepartementet en offentlig utredning kallad Naturupplevelser utan buller.
I våras sände så Sjöfartsverket ut ytterligare ett digert verk, i detta fall benämnd: ÅTGÄRDER - LUFTFÖRORENINGAR från den marina sektorn.
Man konstaterar där, att fritidsbåtar med traditionella tvåtakts (utombords-) motorer står för utsläpp om mer än 3 gånger mängden kolväte och nära 8 gånger mängden kolmonoxid som all övrig sjöfart på svenska vatten.
Av 50 liter inmatad bensin följer 15 liter oförbränt med avgaserna ut i vattnet - jämte 1 liter smörjolja. Fiskarnas andningsorgan (gälarna) får bevisligen svåra skador av utsläppen.
Mindre kemikalier
Samhällets morot och piska har redan använts för att åstadkomma miljöförbättringar. Skattegynnad miljödiesel har tillhandahållits på sjömackarna. Förbud mot tennfärger och mot bly- och svavelhaltigt bränsle reducerar naturskadorna. Höjd bränsleskatt diskuteras för att ge båtägarna impulser att välja miljövänligare motoralterntiv.
Motorförbättringar
Parallellt med marknadsföring av fyrtakts utombordsmotorer pågår utveckling av en kompressormatad, direktinsprutad och trycksmord tvåtakts bensinmotor, som beräknas bli tillgänglig inom några år. I denna sker renspolningen av cylindern med ren luft och smörjoljan i bränslet har uteslutits. Samma teknik har sedan decennier tillämpats för större fartygsdieslar.
Insiktsfulla båtmänniskor
Med något enstaka undantag är båtmänniskor insiktsfulla när det gäller naturvård. Att få majoritetens stöd för att man med omedelbar verkan ska byta en fungerande, dyr motor mot en ännu dyrare lär dock inte lyckas. En rimlig utfasningsperiod måste tillåtas liksom skett för katalysatortvånget på bilarna.
Under 1970-talet började miljöinsikten att öka efter boken "Den tysta våren" av Rachel Carson, USA.
Utveckling av bilarna påskyndades av prishöjningen kopplad till oljekrisen, som 1972 skakade västvärlden, och då man plötsligt insåg att oljan skulle bli en dyrbar bristvara.
Jämförelse med bilutvecklingen
Bilmarknaden har sedan visat att man huvudsakligen efterfrågar ett tillförlitligt transportmedel med överkomliga driftskostnader. (Bortsett från ett fåtal köpare av dyra och övermotoriserade machobilar; tillgodoser kanske ett behov av självhävdelse?) . Fordonen har gjorts lättare och mindre (med samma eller bättre inre komfort) och luft- och rullningsmotståndet har sänkts. Motorerna har fått effektivare ventilsystem, förgasarna har bytts mot doserad insprutning och tändningen har förfinats genom elektronik.
Ökade driftskostnader och skärpta miljökrav kan förväntas leda till motsvarande efterfrågan av förbättrade, nykonstruerade båtar och motorer. Vilka tekniska ändringar som kan ge tänkvärt positivt slutresultat vid rimliga priser och med oförändrade prestanda är inte givet.
Modellprov
För fartyg har man traditionellt låtit göra modellprov, som - trots höga kostnader - har betalat sig genom sänkta bränslekostnader och bättre sjöegenskaper.
Fritidsbåtskonstruktörerna har bara undantagsvis erbjudits möjlighet till modellprov, man har oftast fått nöja sig med små ändringar från egna eller andras båtar.
När jag för elva år sedan fick i uppdrag att konstruera en större motordriven båt för ett ovanligt fartområde, fann jag att angivna värden på lämplig motorstyrka varierade kraftigt mellan olika källor.
Dataunderlag
För att få ett bättre ingångsvärde började jag då samla på mig grunddata för alla båtar och fartyg jag kunde finna i tidskrifter, kataloger, böcker, reklamblad etc. De väsentliga uppgifterna utgjordes av vikt, längd, motorstyrka och fart. Data om bredd, djupgående, propulsortyp, byggnadsmaterial, installationer, pris mm var naturligtvis också av intresse, men har ännu inte bearbetats utan bara samlats på hög.
Diagrammet
I vidstående diagram har jag sammanställt de beräknade värdena och där varje båt representeras av en punkt.
På diagrammets x-axel finns båtens relativa fart, Fz, angiven. Denna är en variant av Froudes tal uttryckt som farten (i knop), multiplicerad med 0,1642 och dividerad med sjätteroten ur båtvikten (i ton). Inte så svårt som det kanske låter.
På y-axeln anges vad jag har betecknat SEF, uttytt Specifik Energi Förbrukning, och är ett värde för den relativa bränsleförbrukningen per sjömil och förflyttad båtvikt. Egentligen ett mått på transportekonomi. För bilar anger man motsvarande i liter/mil. Värdet för den enskilda båten erhålls genom att motoreffekten (i hästkrafter) divideras med farten (i knop) och båtvikten (i ton).
Jämförelse med bästa båtarna
Efter att ha ritat in de beräknade punkterna för de skilda båtarna har jag nödgats konstatera att åtskilliga vanliga båttyper har tre till fyra gånger starkare motorer än de bästa båtarna i samma fartområde.
I kommande nummer ska jag med ledning av bl a diagrammet analysera vad man kan göra om den båt man äger har en hög bränslekostnad och ogynnsam miljöpåverkan. Kanske också vad man ska ta hänsyn till när man ska köpa eller konstruera en annan eller ny båt.
Lars-Olof Norlin