Väder, vind och ankring

Det viktigaste rådet vad gäller väder och vind är att ofta kolla på aktuella prognoser, så att man alltid har en uppdaterad bild av väder-läget och kommande förändringar. Detta gäller ju alltid när man är ute i en liten båt på havet, men är speciellt viktigt när man ankrar eftersom en vindvridning och åtföljande vindökning kan vrida loss ett ankare från botten.

Här i våra farvatten kan man få aktuella prognoser från en mängd olika källor: Sveriges radio P1, VHF arbetskanaler med detaljerade kustprognoser, olika appar för mobiltelefoner och överskådliga webbsidor hos de meteo-ro-logiska instituten – bland annat SMHI, DMI och YR. Den mer avancerade kan plocka ner och tolka GRIB-filer på sin dator. Man kan få prognoser som sträcker sig flera dygn fram-över, och åtminstone för de närmaste 2–3 
dagarna är de ofta mycket tillförlitliga.
Faror när man färdas i liten båt på havet är bland annat åska, stark vind och stora vågor samt dimma. När man ankrar på svaj är det samma faror man skall se upp för, och genom att hålla koll på flera väderprognoser kan man få hjälp att förutse dem. Sommaren, från slutet av maj till slutet av augusti, brukar ju vara den bästa tiden för att undvika dessa väder-fenomen på västkusten, men ett par ordentliga sommar-kulingar brukar det bli varje år. Dessutom kan de första höststormarna dyka upp redan i slutet av augusti.

Sjöväder visas på en mängd olika sätt, som kartor, som text eller som tabeller. 
Man kan jämföra olika prognoser, och förhoppningsvis få en säkrare prognos.
Dessutom hitta det presentationsätt som passar bäst.

Sjögång

Det lömskaste och farligaste när man ankrar är hög sjögång. De ryck som blir i ankarlinan rycker ofta upp ankaret om man inte använder tillräckligt lång lina och/eller kätting.
    Populära ankarplatser ligger vanligen i sjölä, men se upp med svall från tyngre yrkes-trafik och buskörande motorbåtar. Även små dingar kan dra upp ett avsevärt svall och i bland har de som sport att köra nära ankar-liggare.

Vind

Vindstatistik insamlad under många år visar att sommartid är den vanligaste vindriktningen på västkusten mellan syd och väst. I södra delen med mer övervikt för de mer sydligare vindarna, och i norra delen är det mer övervikt av västliga vindar. Däremot kan man inte säga att det aldrig blåser från de andra väderstrecken, men det är mindre vanligt och oftast svagare vindar. Man måste även komma ihåg att denna väderstatistik är ett genomsnitt över flera år och de flesta har väl någon gång upplevt en ovanlig ostlig kuling även under sommarmånaderna. Statistiken visar även att det under sammanlagt cirka 1,5 % av tiden är stiltje! 

Sjöbrisen är ett vanligt fenomen under sommardagar med vackert och soligt väder. Denna vind följer ofta solen. På efternatten och morgonen blåser det ofta en svag ostlig landbris som under dagen vrider till syd och framåt efter-middagen blir en sjöbris från väst och nordväst. Sjöbris och landbris kan ställa till problem när man svajankrar eftersom vinden vrider mer än ett halvt varv från det att man ankrade på kvällen tills att man vaknar upp på morgonen. Har ankaret då ett tveksamt grepp i sjöbotten vrider det lätt upp sig. Man kan väckas tidigare än man tänkt sig eller vakna på en annan position. Eftersom sjö-brisen är rätt svag i våra trakter kan man dock sova lugnt om man använder sig av den ankarmetod som beskrivs i avsnittet om hur man ankrar. 
Ett annat fenomen som påverkar vinden före-kommer i fjordar och vikar med höga stränder. När vinden pressas mellan de höga sidorna vrider den så att det lokalt ofta blåser i vikens längdriktning.

Dimma

Dimma är relativt sällsynt under sommar-månaderna på västkusten. Eftersom de flesta intressanta ankarplatser ligger utanför trafikerade farleder gäller det oftast bara att vänta på att dimman upphör.

Åska

Ett mycket viktigt råd vid åska är att slå av all elektronik, dra ur antenner och kablar till VHF, telefon, radio, navigatorer etc. Elektronisk utrustning kan skadas även om det inte blir en direktträff och reparationskostnaden är oftast lika hög som nypriset, eftersom det ibland bara är ett svartbränt kretskort som återstår inne i elektroniklådorna.

Den största risken med åskväder vid svaj-ankring är den ofta hårda, byiga vind som kommer i samband med en del åskväder. Kortvarigt kan den uppnå mer än kulingstyrka från en oförutsägbar vindriktning. Här måste man vara vaksam så att inte ankaret slits upp av en vindby från en ofördelaktig riktning.
Några rejäla åskväder förekommer varje sommar och det är mycket obehagligt i en liten båt ute på sjön. Även om risken för att få en direkt-träff av blixten är liten enligt vetenskapen bör man ändå gardera sig med att hänga ut de speciella åskledare för båt som finns. Dessa fästs med en kraftig krokodilklämma i varsitt vant och stag runt båten och släpps sedan ner i vattnet. 
Den händige kan lätt, till ett rimligt pris, tillverka sådana åsk-ledare av 4 eller 6 längre start-kablar för bilbruk. Avisolera minst 50 centimeter av kabelns under-vattens-del och fäst gärna någon metalltyngd längst ner, till exempel några kättinglänkar.
Genom att släppa ner åskledare i vattnet när åskan närmar sig skall, vid en direktträff av blixten i masten, strömmen ledas ner från vant och stag och direkt ut i vattnet. På detta sätt förhindras strömmen hoppa från röst-järnen genom skrovet ut i vattnet. Vid de olyckor med direktträff som rapporterats har nämligen ofta skrovet mer eller mindre perforerats där blixten slagit sig ut. Undvik att hålla i, eller vistas nära, vant, stag, mast eller andra delar av metall ombord på båten vid åska i närheten.

Artikeln "Ankra på svaj" som pdf-fil för den som vill ladda ner.