Tidigare aktiviteter

Tjejeskader till Läsö 2018

På kvällen den 7 juni samlades 31 kvinnor i 7 båtar i Vrångö hamn för att förbereda årets Tjejeskader till Läsö arrangerad av Qvinna ombord, Västkustkretsen. Vädret kunde inte varit bättre: strålande sol och litet lagom vind. Innan vi på Victoria gick till Vrångö, övade vi tilläggning med bara segel vid SXK-bojarna utanför Styrsö, Halsvik. Det gick lättare än vi trodde. På Vrångö hade vi en fin grillkväll tillsammans i solnedgången på bryggan. Många hade setts förut, men det fanns också en del, som jag, som skulle delta i arrangemanget för första gången. 

Efter morgondopp och yoga (för vissa i omvänd ordning) påbörjades överfärden. Vädret var fortfarande strålande, men litet mera vind hade varit bra. För båtar som våra, i storleksordningen 36-38 fot, ska det ju helst blåsa mellan 6 och 8 eller 10 m/sek för att få en hyfsad marschfart. Men vi hade ju ingen brådska och passade på att bada från båten och sjunga sjömansvisor (”Så länge skutan kan gå” med flera) i stället. Även där det var 40 meter djupt var temperaturen vid ytan 21 grader! Besättningen på en av båtarna, Amore, badade med nyfikna tumlare, som kom till deras båt. Framåt eftermiddagen kom litet mera vind, så att vi kunde segla nästan in i hamnen i Österby. Där blev vi anvisade till en ”egen brygga” av den vänlige hamnkaptenen Kurt i tjusig uniform med axelklaffar på den ljusblå skjortan. 

Badandet fortsatte, nu från den långa sandstranden alldeles intill hamnen. Underbart vatten, men vi blev av skyltar uppmanade att se upp för fjärsingar, som kunde ligga och gömma sig i sanden under vattenytan. Den varma våren har gjort, att fjärsingarna kommit in till sandstranden. De har vassa och mycket giftiga ryggfenor, som man inte ska trampa på, för då kan det gå mycket illa. Det fick vi höra av vår skeppare, Britt. En av hennes gastar fick på en tidigare segling upp en fjärsing, när hon fiskade och stack sig. Handen svullnade kraftigt och det slutade med att danska Sjöräddningen kom och hämtade upp henne till en läkare, som väntade på Läsö. 

På kvällen var det ny samling för gemensam måltid vid långbord på bryggan i hamnen, där vi diskuterade och jämförde båtupplevelser. Många hade seglat både länge och vida över haven. Andra hade mer begränsade erfarenheter men segelintresset delade vi alla. 

Lördag morgon vaknade vi till en ny solig dag, där vi kunde välja mellan olika aktiviteter efter morgonyogan på bryggan. En del stannade i/vid hamnen och solade och badade. Ett gäng åkte på Natursafari med Rönnerbussen och fick uppleva den fina naturen på södra delen av Läsö. De hann också med en snabbvisit på Saltsyderiet, med anor från medeltiden. Man samlar saltvatten från mader i stora kärl och så eldar man under tills vattnet dunstat bort och man kan skrapa ihop saltet på botten av kärlet. 

Ett litet gäng, 3 personer, följde med gratisbussen till öns huvudort Byrum, varifrån vi sedan promenerade ungefär en halvtimme till en stor anläggning: Krogbäcksgaard, där vi bokat in oss för en tvåtimmars ridtur på islandshästar. På gården fanns ett fyrtiotal islandshästar i varierande färger och storlekar. Vi var en grupp på sex personer inkl en ledare, som gjorde i ordning var sin häst. Sedan skrittade och töltade vi iväg över fälten mot den västra stranden av ön. Det var både intressant och vackert att uppleva landskapet från hästryggen när vi red genom stora hagar med betande kor (och en ensam häst, som rymt).Väl framme vid stranden fick vi galoppera i vattenbrynet. För mig, som är hästgalen sedan barnsben, är detta något av det häftigaste man kan vara med om! 

På kvällen blev det gruppfoto vid jungfruhummern (= havskräftan, en vacker staty i hamnen) och gemensam middag på en av Österbys restauranger och ännu en fantastisk solnedgång över havet. 

Söndag morgon vaknade vi till en delvis molnig dag. Ingen yoga, men morgongymnastik för två på bryggan. Efter frukosten startade återfärden till Sverige. Vindarna var svaga till en början, men efterhand som molnigheten tilltog ökade vinden från sydväst. Den fortsatta färden valde vi att segla. En härlig tur även om det inte gick jättefort och det kom en och annan regndroppe. Vår skeppare föreslog ett strandhugg på Tistlarna på vägen hem. Tilläggningen gick fint på en plats, där det fanns fasta dubbar i berget. (Tack SXK, HAK!)Vi steg i land och tog en promenad till den gamla fyren. När vi var på väg tillbaka till båten märkte vi att vinden tilltagit. Då fick vi brått för vinden hade dessutom vridit. Då började det förstås också att regna.Vi lossade snabbt förtöjningarna och backade ut.Vi kunde ta oss den sista biten tillbaka till hemmahamnen för segel i ösregn. – Trots lite regn på slutet, var alla mycket nöjda med vår tur och funderar allvarligt på att anmäla oss även till höstens Tjejhelg till sjöss! 

Vid pennan Simone Lindsten Gast på S/Y Victoria 

Kursen Båtmanövrering 2017

Båtsommaren 2017 fick en rivstart!

På Qvinna ombords kurs i båtmanövrering var vi 18 deltagare med varierande erfarenhet och i varierande åldrar som träffades för teorigenomgång på ”Svarta Gaveln” en onsdag i slutet av april. Lotta Falkendal pumpade oss fulla med informa- tion om propeller-och roderverkan, förtöj- ning, tilläggning med mera.

Det var nog inte bara jag som gick hem, inte bara med ett tjockt kompendium, utan även med Lottas slutord i öronen: ”Allt kommer att stå solklart för er när ni fått pröva ombord, att det gäller att träna och träna för att teorin skall sitta!” Så blev det dags för vårt första tränings- pass-en blåsig och solig lördag.Vi var tre grupper om sex i varje, som snurrade runt i hamnbassängen vid Nya Varvet, under tre timmar. Ja, det är skillnad på teori och praktik , speciellt i hård vind, men med Lotta trygg vid sidan av varje elev lyckades vi allihop att både lägga till och gå ifrån med spring, samt rädda man-över-bord-attrappen tillbaka till båtdäck.

Tack Lotta och dina medhjälpare i land, Monica Storm, Britt Steiner och Marita Lager, för att ni hjälpt oss att komma igång med att våga ta mer ansvar ombord på våra familjebåtar. Vi lovar att träna.

__________________________________________________________________________________________________________

Tjejhelg till sjöss 2017

Skeppare på egna båten, en Bavaria 34 fot

”Nu eller aldrig” ska jag lära mig hantera den egna båten tänkte jag och anmälde mig som ”skeppare med egen båt” till en tjejhelg till sjöss. Detta var för 2 år sedan, efter jag gått både båtmanövrering och mörkernavigering för Qvinna ombord och hört så väl om dessa tjejhelger.

Vad kan väl vara bättre än att träna till- sammans med likasinnade ombord och tillsammans med fler båtar? Tänk att få ta del av hur andra planerar, gör och lär ut, vilken möjlighet!

Sedan dess har jag varit med som skep- pare vid fyra tillfällen och fått ett helt nytt intresse för båtlivet. Min man och jag delar numera ansvaret ombord på ett helt annat sätt, vilket gör att vi hop- pas kunna segla tillsammans upp i åren. Jag vet att jag klarar att lägga till och påkalla hjälp, om det skulle behövas. Denna utmaning är något av den djär- vaste och mest lärorika ”resa” jag gjort men visst har det kostat på!

Första gången - styrde jag mest själv för att träna på till-/frånläggningar, köra på spring, lägga ut för ankare.Vå- gade inte lägga till i naturhamn denna gång. Kommer ihåg att jag tyckte det var knepigt att vara kapten ombord, ha ansvaret och fördela arbetsuppgifterna. Lite osäker var jag allt, men fick stöd av förstående och arbetsvillig besättning.

Andra gången - över till Läsö var en tuff resa med hög sjö där vi endast var två ombord som orkade styra, men det gick bra och vi hade kul. Återresan var i bleke med härliga bad ute vid Trubadu- ren.Tänk så olika livet ombord kan vara!

Tredje gången - övade vi på natur- hamns-tilläggning men det blåste för mycket för att ligga kvar.

Fjärde gången den 31 augusti – 3 september 2017 lyckades vi äntligen ligga i naturhamn och hade en fantas- tisk upplevelse. 7 båtar tillsammans på Utkäften, Klåverön, med 30 kvinnor i åldern 27-69 år från flera olika länder, en riktig kulturresa!

Innan dess hade en annan mycket spe- ciell händelse inträffat i Hönö Klåvas hamn på fredagskvällen. Under mingel på kajen kom en kvinna fram och und- rade om vi möjligen tillhörde Qvinna Ombord. Hon heter Maria Egeröd och berättade att hon var med när rörelsen Qvinna Ombord startade 1999. Vilket sammanträffande!

På Utkäften hann vi med mareldsbad, morgonbad efter gympa och yoga samt att bara vara....

Denna min 4:e gång som skeppare släppte jag gärna över ratten till övriga

som fick styra, navigera, träna in/ut, köra på spring, lägga i och inte minst dra upp ankaret mm. Jag tränade själv att lägga till på Hönö Klåva, som var en ny hamn för mig och slutligen trycka in båten på platsen i Tångudden, vår hemmahamn. Denna långhelg kunde jag koppla av, släppa kontrollen och njuta på ett helt annat sätt.

Vad jag mer har lärt mig, förutom att manövrera själva båten, är att tänka ige- nom samtliga funktioner ombord vad gäller säkerhet, el, elektronik, plotter, navigationsprogram, VHF med mera. Det är så många frågor från besättning- arna som gör att jag måste tänka till och kunna förklara. Att kunna ”lära ut” kräver att jag själv först ”lärt in”.

Vi har haft båten, en Bavaria 34, sedan fem år och seglar ca 2-3 månader om året. Att segla lärde jag mig som ton- åring i sjöscouterna med mindre båtar, men att hantera 11 meters båt och fem ton är något helt annat.

Så mitt råd till er alla ”systrar” som har egen båt - våga ta rodret/ratten - du får ett helt annat perspektiv på seglingen! Livet ombord blir säkrare, intressantare och roligare. Så har det i alla fall blivit ombord på vår båt.

Ann Clausén