Var är vi ? Olika sätt att ange position

Ovan visas koordinater från dels www.hitta.se, dels från www.eniro.se.
Observera att bägge anger positionen med flera olika metoder.
Alla samma position – men olika siffror.

Tillbaka till listan med artiklar >>
Ladda ner utskriftsvänlig pdf-version av artikeln, 2 sidor plus extra material, ca 0,6 MB.

De flesta av oss är nog vana att skriva en positionsangivelse som 57° 40,17' N och 011° 50,9' E.
Som råkar vara nordöstra hörnet på Sjöräddningssällskapets hus i Göteborg – där
Västkustkretsens kansli och Västprickens redaktion är hyresgäster.

Men det finns flera andra sätt att beskriva exakt samma position. Navigationsappar på surfplattor och i mobiltelefoner, liksom kartor och flygbilder på internet skriver ibland latitud och longitud enligt andra metoder. Och det intressanta är att siffrorna blir olika för samma position. Eller tvärtom, om man tolkar en sifferserie enligt fel metod – vid muntlig radiokommunikation till exempel – kan positionerna i sjökortet bli helt olika.

Blir det missförstånd?
Siffrorna är olika – men positionen densamma. Eller tvärtom. Så vad händer om en besättning i nöd anger sin position med ”decimal-metoden” och SOS Alarm eller JRCC tolkar siffrorna som ”den vanliga metoden”? Hur stort blir misstaget? Kör man till fel plats?

En rundfrågning på båtmässan och informella samtal med flera utställare – Kustbevakningen, Sjöpolisen, Sjöräddningssällskapet, Sjöfartsverket och Sjöassistans – pekar på att misstagen är ytterst få. Men det har förekommit att utryckande fartyg ibland behövt räkna om positionen till ett larm, eller begärt förtydligande från sin sambandscentral. Nån gång får man larm där positionen anges med landbaserade koordinatsystem som RT90 eller SWEREF, som får räknas om. Alla är förstås medvetna om risken för missförstånd, men så erfarna att problemet inte anses allvarligt.

Vi vanliga båtåkare
Kanske råkar några av oss ut för missförstånd sinsemellan, kanske blir elever på navigationskurser något förvirrade ?

Vad visar displayerna?
Vid en stickprovskontroll bland sjökortsplottrar, gps-instrument och AIS-displayer på båtmässan, på internet och i bokhyllor, visar det sig att de allra flesta använder ”det vanliga sättet”. Några få visar ”det mindre vanliga” sättet med sekunder istället för minutdecimaler. Det gäller bland annat displayer på AIS-mottagare och webbsidor med AIS-information. På webbsidor visas ofta ”decimalmetoden” parallellt med någon av de andra två metoderna.

Samma position – visas med olika siffror :

Alla tre metoderna kan variera: på några står väderstrecken före siffrorna – några utelämnar väderstreck, grad- eller minuttecken – några skriver minut-tecken på udda sätt – de flesta har decimalpunkt, några kommatecken – en del har andra konstigheter för sig. På många av plottrarna och gps-mottagarna kan man själv ställa om till olika sätt att ange latitud och longitud, vilket kanske bäddar för missförstånd?

Och samma siffror kan vara två olika positioner.
Med lite otur hamnar de två ”lika” positionerna på varsin sida om en ö :

Grader, minuter och decimaler
Vanliga sjökorts skalor, och mätning med passare och transportör, är sedan länge anpassade för det traditionella  57°40,17'N 011°50,9'E, ”den vanliga metoden”.
    Dock kan detaljerna i sättet att skriva positionen variera mycket, både på apparater, webb och i böcker. Eftersom det internationella varningssystemet Navtex inte har specialtecken anger IMO (International Maritime Organization), och Sjöfartsverkets Ufs, att yrkessjöfarten ska skriva 57-40.17N 11-50.9E (dvs utan grad- och minut-tecken). Reeds, exempelvis, skriver 57°40'·2N 11°50'·9E, med en upphöjd punkt. Men bägge är fortfarande ”den vanliga metoden”.
    ECDIS är en internationell standard för hur elektroniska hjälpmedel till sjöss ska vara utformade. Den anger också att position ska anges med grader, minuter och decimaler av minuter.

Sekunder istället
Den ”mindre vanliga” metoden. Samma position för vårt kansli skrivs då 57°40'10" och 011°50'56", dvs med sekunder istället för minutdecimaler. Detta sätt är inte så vanligt vid navigering till sjöss. Det är lite svårare att mäta in, att uppskatta, sekunder på sjökortet. Men grader, minuter och sekunder, ibland med sekund-decimaler, används av luftfarten, av flyget.
    På internets AIS-sidor kan man hitta absurt noggranna positioner, till exempel  N 57°40'09.79"  E 011°50'56.09" för ett fartyg utanför Vinga. Med decimaler av sekunder blir exaktheten i longitud på centimeternivå, för en tanker på 200 meter! Både fören och aktern har ju helt andra ”positioner”. Och ett snabbgående fartyg har redan lämnat positionen.

Enbart grader med decimaler
På vissa sjökortsplottrar och internets satellitbilder, kartor och sjökort kan man ibland se positioner angivna med ”decimalmetoden”. Vår position på kansliet skrivs då 57,6695°N och 11,8492°E. Att omvandla och mäta ut en sådan position i kortet går, men är inte så lätt.

Andra metoder på land
På vanliga landkartor använder man RT90, SWEREF 99 eller UTM som är rätvinkliga koordinatsystem och skrivs på helt andra sätt. De används ibland på internets flygbilder, kartor och sjökort parallellt med en lat-long-metod.

För många decimaler för oss
De allra flesta displayer på sjökortsplottrar och gps-mottagare visar minuter med tre decimaler, varav de två sista i allmänhet är helt onödiga vid normal navigation. Vanliga sjökort har inte latitud- och longitudskalor anpassade för mer än en decimal.
På sjökortsspecialer i stor skala och kort från till exempel Hydrographica kan man ha nytta av två decimaler.

Ska väderstrecken stå först?
Så tycks man ha skrivit genomgående fram till 1980-talet när O blev E, V blev W och bokstäverna flyttades till efter siffergruppen. Såsom IMO numera anger som standard för yrkessjöfarten. Men flera av dagens elektroniska apparater tycks föredra att sätta väderstrecket först igen.
    Navigerar man nära ekvatorn, nollmeridianen eller 180-meridianen borde väderstrecket vara mycket väsentligt, eftersom samma siffror innebär drastiskt olika positioner på varsin sida om respektive linje. Det förefaller logiskt att gå från den stora, globala orienteringen till det noggrannare lokala siffervärdena. Man kan också tycka att N eller S först på ett tydligt sätt anger att nu kommer just en positionsangivelse. Kanske lyssnar man då mer koncentrerat på de följande siffrorna.

Positionens anatomi, så att säga. Ungefär så här anges position på de
flesta elektroniska instrument för navigation till sjöss. Och i litteratur.
Men detaljerna kan vara utformade på många olika sätt :

Tomas Wahlberg, på initiativ och med hjälp av Ove Thorin

Tillbaka upp.
Tillbaka till listan med artiklar >>

En förkortad version av artikeln publicerades i Västpricken nr 2, 2013.