Hamn och farled
Information från Dackes Hamn och Farledskommitté våren 2026
I skrivande stund vet inte om den ganska stränga isvintern har skadat någon av våra 16 bojar. I våra skyddade bojlägen ligger isen ganska still så prognosen är god.
På grund av ägarskifte på Lindhaga Varv behöver vi hitta en ny entreprenör som kan hjälpa oss med utläggning underhåll av våra bojar. Vi kommer att inleda ett samarbete med Flatholmen Entreprenad som har lämpliga båtar och kompetens. Flatholmen ligger i Misterhults skärgård väster om Östra Eknö, vilket gör att det är nära till 9 av våra bojar. Dessutom har vi hittat ett företag i Västervik som kan gjuta bojstenar.
Vi har haft ett möte med Linnéuniversitetet institutionen för Marinbiologi för att lära oss lite mer om hur ankring påverkar vegetationen på känsliga bottnar. Vi träffade Stefan Tobiasson som har dykt mycket och har erfarenhet av hur bottnar kan påverkas. Våra bojar förankrade med lina och lyftflöte påverkar bottenvegetationen mycket mindre än vanlig ankring eftersom linan hela tiden håller sig över botten.
De vanligaste växterna som följer med ankaret upp är Ålgräs och Kransalger. Båda dessa är viktiga yngelplatser för fisk och en skyddad miljö för andra vattenlevande djur.
Ålgräset växer på 3-5 m djup och sitter ganska hårt fast i botten. Om man drar loss en tuva med ankaret tar det flera år för att återbildas. På lite mer utsatta platser är det risk att vågorna eroderar skadan så att den blir större och inte kan återbildas.
Kransalger växer på grundare vatten 2-3 m djup. De sitter inte så hårt fast i botten och skadas lättare vid ankring.
Ålgräs (källa Havet.nu) Kransalg (källa itameri.fi)
Hamn- och Farledsnämnden har initierat en bojgrupp som under ett par års tid har arbetat med att dokumentera hur Kryssarklubbens bojar ser ut. Pär har deltagit från Dackekretsen. Tanken från början var att försöka komma fram till en gemensam bästa konstruktion. Det har emellertid visat sig svårt beroende på olika lokala förutsättningar som vattnets salthalt, is, tillgång till entreprenörer, tillgång till ”gratis” material etc.
Arbetet dokumenteras i en ”Teknisk handbok för svajbojar” som börjar närma sig en slutlig version. Den kommer att kunna användas som kunskapskälla för aktiva i Hamn- och Farled och kanske på sikt ett minskat antal varianter på bojar.
Tomas Wahlberg har gjort illustrationer av bojarna till handboken, bl.a. Dackekretsens nuvarande bojlösningar. Jag tycker att de är så fina och verkligen tydligt visar hur våra bojar ser ut att de passar att ta med i Dackenytt.
Illustration: Tomas Wahlberg
Till sist kan vi nämna att strömmen är tillbaka på Utklippan sedan början av sommaren 2025. Karlskrona kommun har lagt ut nästan nio kilometer el- och fiberkabel mellan Utlängan och Utklippan.
Pär Svensson, Hans Martinsson och Jonas Hagström
Information från Dackes Hamn och Farledskommitté våren 2024
Den 21 november 2023 genomfördes den planerade inspektionen med dykare av bojarna vid Ävrö, Kråkelund och Klintemåla. Bojarna vid Ävrö och Klintemåla var i gott skick medan bojen vid Kråkelund hade en sliten kätting som behöver bytas ut. Bojen vid Klintemåla hade draggat en bit. Enligt uppgift på grund av att det hade legat en skuta där när det blåste. Bojarna är dimensionerade för ett deplacement på max 8 ton. Med den kraftiga arbetsbåten från Lindhaga Varv kunde bojen dras mot rätt läge, men inte ända fram eftersom det finns en fiberkabel på botten.
Dykaren i aktion Båtsymbolen visar den nya positionen på bojen vid Klintemåla
Hasse har hållit i kontakterna med Västerviks kommun och i januari 2024 fick Dackekretsen tillstånd att lägga ut två nya bojar öster om Spårö utanför Västervik.
Under vårvintern har vi arbetat med att förbereda tre barlastade pålbojar, en till Kråkelund och två till Spårö. Bojarna har en rostfri dragstång från en ögla i botten på bojen och upp till toppbeslaget. Linan fästs i öglan i botten på bojen. Med dragstången får vi några fördelar:
· Toppbeslaget kan inte ryckas ur bojen och bli hängande vid sidan.
· Inget slitage på linan där den går ut ur bojen.
· Linan blir inte utsatt för UV-ljus.
· Linan fästs på samma sätt i bojstenen och i bojen. Det gör att man kan få en god uppfattning om linans status vid bojstenen genom att inspektera infästningen i bojen.
För att flyta stabilt och få lagom ”fribord” barlastas bojen med en tyngd av betong.
Toppbeslaget Öglan i botten på bojen
Tre färdiga bojar Linor med lyftflöten
Vi hoppas kunna få bojarna på plats till sommaren men det beror på om vi kan få hjälp med utläggningen till en kostnad som ryms i vår budget.
|
Hamn- och farledsnämndens nya ordförande, Mårten Dunér, har sett till att Sjökortet som visar bojlägen, prickar, enslinjer etc har uppdaterats så att det nu ger en användbar information. Sjökortet innehåller bl.a. de vanliga bojskisserna som öppnas om man klickar på en önskad bojsymbol i Sjökortet.
Sjökortet kan hittas på SXK´s hemsida under flikarna ”Båtliv” – ”Bojar, hamnar och farleder” – ”Aktuell bojinformation”. Där finns överst en länk till ”Sjökortet”: https://www.sxk.se/sjokort
De GPS-störningar som har rapporterats om i media och som kan ses på sajten GPSJam bygger på rapporter från enskilda flygplan via flygspårningssystemet ADS-B. Störningen består av en brussignal som sänds på samma frekvens som GPS-systemet använder. Följden blir att bruset överröstar nyttosignalen hos den satellitbaserade mottagaren som då visar fel position eller helt slutar att fungera.
GPS-signalen är väldigt svag, betydligt svagare än den nivå när mobiltelefoni slutar att fungera. (Satelliterna sänder med 25 W från 21000 km höjd.)
Den goda nyheten för oss som håller oss på havsnivå är att inga störningar har rapporterats på marknivå inom svenskt territorium enligt FOI.
Den rapporterade påverkan av GPS skedde endast på 2 000 meters höjd och högre. När man sänder en störsignal, eller en nyttosignal, på den höjden uppstår en effekt som kallas fri sikt, vilket ger mycket lång räckvidd. På marknivå blir däremot räckvidden för dessa frekvenser, som ligger på 1,5 gigahertz, “markant reducerade”, dels på grund av omgivningen, dels av radiohorisonten.
Den nyttiga GPS-signalen som kommer från rymden drabbas inte av omgivningens dämpning och radiohorisonten på grund av jordens krökning.
GPS-signalen kan också störas med mindre avancerad teknik som har mycket kortare räckvidd, vanligen några 10-tal eller 100-tal meter. Detta används ibland av kriminella som vill dölja sin verksamhet.
(Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från Ny Teknik 240118)
Pär Svensson och Hans Martinsson
Information från Dackes Hamn och Farledskommitté hösten 2023
Under sommaren 2023 har alla Dackekretsens 13 bojar varit i funktion och använts flitigt.
