Soluret

LET OTHERS TELL ABOUT STORMS AND SHOWERS I ONLY  MARK THE SUNNY HOURS

Må andra tala om storm och regn, här räknas de soliga stunderna blott

ALLMÄNT

Solen går runt ett varv på 24 timmar. Det gör skuggan också. Man kan säga att skuggan i ett solur utgör ett slags timvisare.

Solens rörelse på himlen från öster mot väster beror till allra största delen på jordens rotation från väster mot öster kring en axel genom nord- och sydpolerna.

För att skuggan skall följa solens timvinkel, måste skuggstaven i ett solur vara parallell med jordaxeln. Det är den, om staven pekar mot norr och lutar mot horisonten i en vinkel exakt lika med ortens latitud. På Gåsören blir det 65 grader.

Detta solur är beräknat för sommartid och går således 1 timme för fort under vintern. Tolvslaget än markerat med trippelsten, övriga heltimmar har enkelsten.

När sommartiden är 12.35 står medelsolen i söder på Gåsören. Skuggan pekat då mot norr. Vid midsommartid står solen som högst och skuggan är som kortast. Skuggspetsen faller då på den närmaste norrstenen.

Vid vår- och höstdagjämning står solen lägre och skuggan blir längre. Skuggspetsen når då de båda bortre norrstenarna. Dessa dagar följer skuggspetsen i stort den i väst-östlig riktning lagda landgången.

Jorden roterar också kring solen ett varv på ett år. Denna rörelse är ojämn. Soluret, som följer den sanna solen, avviket därför ibland från medelsolen, som våra klockor och den borgerliga tiden följer.

Under sommarmånaderna är denna avvikelse maximalt 6 minuter. Tidsuppgiften från soluret måste korrigeras för denna s.k. tids- ekvation, ifall man eftersträvar minutnoggrannhet.

MER I DETALJ

Solurets konstruktion

Jorden roterar i förhållande till solen ett varv eller 360 grader på 24 timmar. Skuggan förflyttar sig lika mycket alltså 360:24 75 grader per timme i ett plan vinkelrätt mot jordaxeln eller skuggstaven. Dessa 15-graders vinkelintervall är i soluret projicerade ned på markplanet och blir då inte längre lika stora. Varje timvinkelläge är markerat med en vitmålad sten.

Med lokal tid menas att klockan är 12.00, när. solen står exakt i söder. Detta kallas sann eller astronomisk middag. Solen står emellertid inte exakt i söder samtidigt på Gåsören och till exempel i Skellefteå. De lokala tiderna skiljet sig med ungefär 2 minuter! Solen går 15 grader på 60 minuter eller 1 grad på 4 minuter. Skellefteå ligger 1/2 grad väster om Gåsören och solen behöver därför 2 minuter för att gå från Gåsören till Skellefteå.

Borgerlig tid gemensam för hela landet infördes 1878 och definieras sedan nyårsdagen 1900 som den lokala medelsoltiden för meridianen 15 grader öster om Greenwich.  Orterna Tärnaby, Östersund, Örebro och Karlshamn ligger på 15 gradersmeridianen och har därmed alla samma lokala tid. I orter öster därom går solen före den borgerliga tiden. Tvärtom är det för orter väster därom.

Gåsören ligger 6 1/3 grad öster om referensmeridianen. Detta motsvarar 25 minuter i tidsskillnad.  Medelsolen står alltså söder på Gåsören 25 minuter före klockan 12 eller 11.35 borgerlig tid. Sommartid blir det 12.35.

Timstenarna är alla inbördes så orienterade, att medelsolens skugga faller på norrstenen klockan 12.35 sommartid.

Soltid och medelsoltid
Solens rörelse över himlavalvet är inte jämn. Soluret följer den aktuella solen. Våra mekaniska och elektriska ur följer den genomsnittliga solen som definierar medelsoltiden, som sedan styr borgerlig tid och sommartid.

Solens rörelse på himlen är i huvudsak sammansatt av
1. Jordens rotation kring sin axel, 1 varv på 1 dygn
2. Jorden' vandring kring solen, 1 varv på 1 år

1. Rotationshastigheten kring jordaxeln är något årstidsberoende. Genom obalans mellan norra och södra halvklotets vattentopografi roterar jorden i maj och juni ett varv ett par tre hundradels sekunder långsammare än under övriga månader!

Genom månens och solens tidvatteninflytande förflyttas enorma vattenmängder omkring på jorden. Detta medför en kontinuerlig uppbromsning av bl.a. jordens rotationshastighet och soldygnet blir längre!

Om 100 år är dygnet ungefär 2 millisekunder längre än idag. De dagliga fördröjningarna överlagrar varandra och blir sammantagna ungefär 1 minut efter 100 år. Om inte detta åtgärdas blir samstämmigheten mellan medelsol och borgerlig tid tid upplöst. Man skjuter därför in en skottsekund ungefär vartannat år.

Som regel sker det klockan 24.00 mellan 30 juni och 1 juli.

Omvänt var jordrotationen snabbare på dinosaurernas tid. Då var dygnet blott 23 1/2 timme långt mätt med dagens tidsenhet. Året var ungefär 375 soldygn, således 10 fler än idag!

Avstår vi från sekundnoggrannhet på soluret behöver vi inte korrigera tidsavläsningen för ovanstående.

2. Annorlunda är det med jordens ellipsformade rotation kring solen. I början av januari, när jorden ät närmat solen, är periferihastighet maximal enligt Keplers andra lag. Den sanna solen släpar efter medelsolen. Soldygnet är då nästan en halvminut längre än 24 timmar! Fördröjningarna adderas dag för dag. I mitten av februari skall ett solur gå 14 minuter för sakta!

Under sommarmånaderna är tidsdifferensen eller den s.k. tidsekvationen avsevärt mindre än i februari men måste beaktas ifall man vill avläsa sommartid på soluret med minutnoggrannhet.

      1    maj      går soluret                 3   minuter före medelsolen eller klockan
    15    maj              -”-                      4       -”-
      1    juni              -”-                      2        -”-
    15    juni              -”-                      0        -”-
      1      juli              -”-                      3        minuter efter
    15      juli              -”-                      6        -”-
      1    aug              -”-                      6        -”-
    15    aug              -”-                      5        -”-
      1   sept              -”-                      0        -”-
    15   sept              -”-                      4        minuter före
      1     okt              -”-                      10     -”-
 

Gunnat Hettinger

Maj 1999