Hoppa till huvudinnehåll
Jan Rosenberg
Senast inloggad: 2024-10-14 - 13:23
Optimala segelbåtspropellern?

Jan Rosenberg:

Hej! De flesta segelbåtar verkar numera vara utrustade med folding- eller flöjel-propellrar för att minska vattenmotståndet vid segling. Många seglare som jag diskuterat med uppger olika problem med sina hopfällbara propellrar. Problemen handlar nästan alltid om ett eller flera av följande: 1)Propellern lossnar och tappas 2)Ett blad lossnar 3)Dålig verkningsgrad 4)Ökat slitage på backslaget Under 11 års tid använde jag en tysk tre-bladig flöjelpropeller av märket Provel (finns inte längre,tror jag, men liknar MaxProp). Den höll under alla år och var en fröjd att segla med pga sitt låga släpmotstånd. Däremot var den inte så bra vid gång mot vind och sjö. Efter att i flera timmar försökt kämpa mig ut från en hamn mot vind och sjö utan att lyckas bestämde jag mig för att byta propeller. Jag köpte en Autoprop. Den hade lite högre släpmotstånd men var kusligt stark för motor i alla väder. Efter två säsonger skar backslaget som bara var fyra år gammalt. Tillverkaren berättade att backslaget var dimensionerat för en fast propeller och inte kunde hålla för en hopfällbar propeller. Alla hopfällbara propellrar sliter tydligen mer på backslaget pga sin större tyngd (utom möjligen den lätta Kiwiprop), jämfört med fasta. Efter att ha bytt till ett kraftigare backslag fungerade allt fint i två säsonger till. Den fjärde säsongen (2006) tappade jag ett propellerblad vilket naturligtvis omöjliggjorde motorgång. Propellern skickades till tillverkaren i England som bytte blad, liksom alla packningar och lager, som bonus. Under en stillsam segling i år tappade jag åter ett blad. Jag börjar nu tröttna på alla problem men vill inte montera en fast propeller som jag tycker förstör seglingsupplevelsen. Jag har förstått från försäkringsbolaget att jag inte är ensam om dessa bekymmer. Just nu har jag en granne på vinteruppläggningsplatsen som också tappat ett propellerblad….. Jag har med voltmeter mätt om det kan finnas läckströmmar ombord men inte funnit några. Jag använder praktiskt taget aldrig landström. Jag har undersökt om det finns någon potential mellan jordledaren från landström och vattnet i hemmahamnen men inte funnit det. Dessutom försvinner offeranoden på propellern i ”normal” takt och alltså inte oväntat fort. Jag förstår att hopfällbara propellrar utsätts för oerhört stora krafter och troligen är väl den optimala propellern ännu ej uppfunnen. Jag önskar gärna höra andra seglares erfarenheter av flöjel- och folding-propellrar. Vad säger tekniska kommittén? Finns det någon hopfällbar propeller med hög verkningsgrad som inte går sönder eller i alla fall inte så ofta? Den sammanlagda erfarenheten av olika propellrar måste ju vid det här laget vara enorm.

Hasse Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 11:59

Hasse Svedberg:

Jag har inte någon erfarenhet av folding eller flöjlande propellrar men så mycket står för min del klart att en fast propeller har högre verkningsgrad än de övriga. Den enda typen som skulle kunna vara bättre vore en med ställbara blad där båtens fart och tyngd av olika anledningar behöver kompenseras. Det är inte meningsfullt att prata propeller utanatt prata motor, installationsbegränsningar eller båt och båtfart. Det grundläggande kravet är att få en fast propeller med diameter och stigning som utnyttjar motorns vridmoment och varvtal så effektivt som möjligt. Andra typer är kompromisser där man värdesätter andra egenskaper. Propellerns egen tyngd är i princip försumbar i jämförelse med de kafter som påverkar den och motor/backslag vid det normala effektuttaget i vattnet. Tyngden eller konstruktionen kan däremot påverka propellerns egen hållfsthet. Motorn ska naturlitvis tycka att det går tungt att driva propellern, dock inte så tungt att motorn inte kan nå sitt maxvarvtal. Backslaget måste vara specifiserat att klara de effekter som kan förekomma. Vi användare brukar glömma backslaget medan vi kan motorn ganska bra. Oftast är det ju inte motortillverkaren som konstruerat backslaget och dess beskrivning kanske inte ens ar bilagts motorns. FÖR DE FLESTA BACKSLAG GÄLLER ATT VÄXELN MÅSTE LIGGA I LÄGE BACK NÄR MAN SEGLAR. Detta för att propellern inte får rotera fritt eller med lågfriktion, vilket medför stor nötning i lådans konkoppling. Hasse
Magnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 11:59

Magnus:

Verkningsgraden på en foldingpropeller är sämre än en fast av samma grundformgivning eftersom den har sämre geometri vid navet, och att bladen hos de flesta typerna är tjockare. Den relativt nya formgivning som numera tillämpas av Rolls Royce i Kristinehamn för shipping med kraftigt bakåtsvepta blad vilket ger signifikant högre verkningsgrad än konventionella typers. En foldingpropeller med sådana blad är visserligen sämre än dessa, men ligger ganska nära en fast, konventionellt formgiven propeller. Penta har en trebladg sådan för både axel eller S-drev. En foldingpropeller för småbåtar skall absolut och i synnerhet för S-drev, vara försedd med ryckutjämnare i form av ett gummi/plastmellanlägg mellan propellerna innernav och ytternav. (På en längre axel finns viss ryckutjämning i dess förmåga till torsionsvridning i själva rycket.) Denna ryckutjämning tar dels upp den våldsamma kraft som växling mellan fram och back medför, dels är den en spärr mot att galvaniska eller läckströmmar kan komma åt propellerns ytternav med bladnes lagringar och mekanismer. OM en propeller är gjord av avzinkningsfri gelmetall och är galvaniskt isolerad behöver den ingen offeranod - en sån förstör gulmetallens eller en kopparbaserad antifoulingfärgs förmåga att vara verksam genom att blockera avgången av kopparjoner. Vissa tillverkare förefaller att medvetet valt aningen sämre och billigare gulmetaller för att spara några tior i tillverkningskostnad, och sätter offeranoder på propellerns ytternav som kompensation - med beväxningsproblem som följd. Det finns massor av exempel på foldingpropellrar som utan problem använts i decennier utan offeranoder (om de i övrigt är elektriskt isolerade från omvärlden) bara de är utförda i en gulmetall typ brons som tål saltvatten utan avzinkning. När det gäller att montera ihop en foldingpropeller och att fästa den på axeln är det viktigt att man följer monteringsanvisningarna exakt, och använder låsvätska (Loctite osv) för alla skruv- och bultförband, och att man drar med rätt moment. Deta är ofta svårt, för man har dåligt mothåll i propellerna med bladen demonterade. Man får ofta hitta på egna lösningar på problemet att hålla emot. (För tvåbladiga kan man ofta sticka in bladen löst i sina urtag i navet med hylsnycken monterad på muttern, och surra bladen försiktigt till en lång planka som sedan vid åtdragning tar emot skrovet.)
Gunnar S (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 11:59

Gunnar S:

Jag monterade en 3-bladig Maxprop på min båt hösten 2000. Propellern är 24" och ersatte en fast 3-bladig. Den ställbara stigningen gjorde att jag, till skillnad från den gamla fasta propellern kunde optimera stigningen och marschar numera 200 varv lägre än tidigare. Fartskillnaden under segel är klart märkbar och uppgår nog till nästan 1 knop i lätta vindar. En ytterligare bonus är märkbart större kraft vid back. Någor som är nog så viktigt vid nästan 15 ton båt. Jag seglar mellan 1000 och 1500 sjömil per år varav 1/3 för motor. Under åren 2004-05 seglade vi ner längst Europas kuster till Medelhavet och tillbaka genom kanalerna och gick då för motor 3500 sjömil. Av dessa en försvarlig del genom det skitiga, skräpiga och sand-leriga kanalvattnet i Frankrike. Jag har kört in stora presseningssjok i propellern vid ett tillfälle och har haft flera "crash-stopp" där vi kastat om från marschvarv framåt till full back. Mao har propellern gjort ca 6000 sjömil på dessa år. Utan några som helst problem. Inga tappade blad, inga problem med att den inte flöjlar bladen. Jag har smort den enligt rekommendationer minst en gång om året vid den årliga upptagningen, men även de gånger båten i övrigt torrsats av andra skäl. Under en period hade jag litet problem med korrosion - när anoden hade ätits upp eller möjligen tappats. Bladspetsarna fick då några grunda kratrar men i övrigt inga andra märkbara problem. Jag tycker mig idag känna ett litet spel i bladen som inte fanns från början, men är inte säker och har inga som helst planer att göra något åt det ännu. Så jag är mycket nöjd med MaxProp och skulle utan tvekan skaffa en sådan igen! Motorn är en Perkins 4.236 på 74 hk vid 2.200 rpm och marchvavet vi kör på är 1500 varv @ 7knop. Backslaget är ett B&W hydraulstyrt med axel som roterar även med växeln i. Med fast propeller behövdes axelbroms, men inte med den flöjlande.
Ulf Bergenlid,… (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 11:59

Ulf Bergenlid, SXK Btn.:

En automatiskt flöjlande propeller är i många fall det enda alternativet för att minska motståndet vid segling. Tyvärr har de flesta mindre motorer numera ett backslag där det inte är möjligt att slira med kopplingen som var vanligt tidigare. Enda sättet att minska rycken vid fram- eller backmanöver tycks vara att minska varvtalet så mycket som möjligt med hjälp av separata reglage för varvtal och växel.