Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2024-12-20 - 13:09
luft/bränsle förhållande

Kent:

I en bensinmotor regelas ju luftmängden med ett spjäll och bränsleinblandningen regleras efter hur mycket luft som sugs in i motorn. Det ska alltid vara rätt förhållande luft/bensin så inte blandningen blir för fet eller för mager. Vid kallstart erfordras fetare blandning än vid varm motor. Så långt inga oklarheter.
Men med dieseln är det ju lite annorlunda. Där finns ju inget luftspjäll som reglerar luftmängden utan mängden bränsle som sprutas in.

Så till min fråga: Är inte dieselmotorn lika känslig för förhållandet luft/bränsle, som bensinmotorn är? Behöver inte dieselmotorn fetare blandning när den är kall mot när den är varm? Hur regleras det i så fall. Motorn suger ju in lika stor mängd luft i cylindrarna, kall som varm, lågt varv som högt. Bara bränslemängden ändras. Förbränningen borde bli "för fet" vid större gaspådrag i.o.m. att luftmängden inte ökar i förhållande till bränslemängden

Jag vore tacksam om någon motorkunnig person vill förklara hur det förhåller sig.

Hasse Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

Hasse Svedberg:

Bensinmotor/förgasarmotor regleras inte direkt på ett börvärde för motorvarvtalet utan som du säger med ett luftspjäll där bränslet sugs in av det bildade undertrycket. Med gasspjället regleras den effekt man vill ta ut och motorvarvtalet blir beroende på motståndet. ( Endast vid tomgång regleras på varvtal genom fasta mängder som behöver ökas vid kall motor.)

Dieselmotorn regleras på börvärde för varvtal m.hj.a. insprutad bränslemängd.

Hasse S
kenta 46 (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

kenta 46:

Hmmm... jag skulle nog inte bett någon motorkunnig svara, för jag förstår inte svaret och vad börvärde innebär.
Finns det inte någon annan "icke motorkunnig" men som kan ändå, som kan ge ett mera förklarande svar? Med tanke på antalet svar verkar det inte vara många som har inblick i detta. Eller är det solklart för alla?
Janne (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

Janne:

För dieselmotorn är förhållandet mellan luft/bränsle tämligen ointressant. Den tar alltid in full mängd luft och sedan kör insprutningspumpen på den mängd bränsle som behövs. För lite bränsle och den kommer att stanna, för mycket och den kommer att ryka svart. En kall dieselmotor behöver TROLIGEN lite mer bränsle för att gå med ett visst varvtal än en varm motor. En sliten dieselmotor med dålig kompression behöver extra mycket bränsle för att starta, i synnerhet när den är kall.

Hoppas detta är svar på din fråga.

Micke (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

Micke:

Förenklad svar på din fråga: bensinmotorer kräver oerhört exakt dosering av bensin i förhållande till luft.
Gasspjäll reglerar mängd luft som kommer till motor. I förhållande till den luftmängd kommer exakt beräknad dos av bensin. Om den dosen blir fel några procent så "dör" motorn eller vill inte starta.
Dieselmotorer är däremot inte så känsliga för relation luftmänd till bränslemängd och detta medför, att det är helt möjligt att styra dem med hjälp av ändrig av bränslemängden. Det är mycket lättare at styra dieselmotorer. Men i praktiken så förekommer gasspjäll även i dieselmotorer, men det är hjälpfunktion.Enkla, små dieselmotorer har inte det. Det viktigare funktion spelar däremot varvtalsregulator.
Men det är en annan " femma ".
Tänk också, att dieselmotorer har direkt insprutning av bränsle in i brännkamare, så att hela bränslemänden hamnar där den ska. Bensinmotorer får bränsleinsprutning in i sugröret, innan sugventilen. När motorn är kall så kondenserar bensin delvis på kalla vägar och så för vi inte full bränslemängd in i brännkamare. Det är darför måste bränsle ha "fetare" blandning vid start.

Hälsningar
Micke
Kent (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

Kent:

Ok, jag förstår. Men om jag spånar vidare på min fråga då.
Om motorn är försedd med turboaggregat så laddar den ju in mera luft i cylindrarna och detta påverkar effekten avsevärt. Så luftmängden måste väl ändå ha en ganska så stor betydelse för förbränningen? Eller???
Janne (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

Janne:

Ju mer luft desto mer syre som kan förbränna det insprutade bränslet d.v.s. högre effekt och bättre verkningdsgrad innan svartröken kommer men, återigen, förhållandet mellan luft och bränsle är inte alls så betydelsefullt på dieselmotorn som på bensinmotorn.

F.ö. så fuskar man ibland med luft/bränsleförhållandet på vissa bilmotorer genoma att spruta in extra bränsle som har till avsikt att kyla motorn vid höga varvtal och höga effektuttag. Detta sätter iofs. den katalytiska avgasreningen ur spel...


turbopacko (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

turbopacko:

JO .... tilla tt börja med ,så en dieselmotor abtänder bränslet pga högt tryck och genom det höga trycket blir luften extremt varm,därför antänds bränslet . Vid kall start så används en glödstift som sitter i en såkallad virvelkammare före spridaren där den igentliga förbrännigensker. För kall start så finns det på sidan av pumpen en så kallad kallstartsarm som gör att insprutningstiden ändras (man kan väl säga att istället för choke på en bensinare skulle det sitta en arm som tillåter högre tändninspunkt vid start ) på så sätt srutas soppan in tidigare och andtänds lättare( därför det knackar extra hårt i motorn när den är kall !)

Har du fler frågor så kan du maila mig .

MVH från en äkta dieselfanatiker .
Henning (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

Henning:

Som sakt så antänds dieseln av den höga temperaturen pga högt tryck. Med turbo ökas luftmängden och därmed trycket och värmen, som då ger högre effekt.
Arne Henriksen (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 07:04

Arne Henriksen:

Bensin og dieselmotorer virker helt forskjellig.
For at bensin skal tenne må blandingsfoholdet mellom luft og bensin ligge på 14,1 kg luft pr kg bensin Dette kan ikke avvikes mer enn noen få prosent. Dvs at blandingen er veldig nær dette tallet om du kjör på tomgång eller fullast.Bensin/luftblandingen suges inn i innsugsslaget på motoren og det er viktig at alt blander seg til en homogen bensin/luftblanding. Grunnen til at man har feter blandidng ved tomgang, kald motor eller under akselerasjon er at bensinen kondenserer på manifolden eller sylinderveggene slik at blandingen som er i sylinderen ellers skulle bli for mager. Turtall og effekt styres av gasspjeldet. Det bestemmer mengde luft som kommer inn i sylinderen. Forgasseren eller innspøytningsanlegget sørger for at mengden bensin stemmer overens med luftmengden.

I en dieselmotor kjører man gjerne med 10 ganger så mye luft som nødvendig. Forbrenningen starter ved at brensel sprøytes inn og selvantenner når stemplet er nær toppen i kompresjonsslaget. Dette brennstoffet vil forbruke så mye luft som det trenger. (samme forhold her , ca 14,1/1.) Blandingen i sylinderen er ikke homogen slik som i bensinmotoren. Trykket i sylinderen og derav effekten styres av mengde brennstoff som sprøyters inn, og ikke som i bensinmotoren av menge luft/bensinblanding som suges inn.

Det er mindre behov for å fete opp blandingen under kaldstart på diesel fordi brenlet sprøytes direkte inn i sylinderen.

Turbolader vil gjøre at man kan få inn mer luftmengde, øke trykket og man kan da sprøyte inn mer drivstoff.

Svart røyk kommer når det er mere diesel enn 14,1/1 dvs diselet finner ikke lenger ledig syre og forbrenner ikke eller bare delvis.

Håper dette var forståelig selv om jeg skriver på norsk.