Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2024-12-20 - 13:09
Kylvattenvärme

Sture:

Jag har gått igenom samtliga foruminlägg samt Båtteknik avdelningen om båtvärmesystem – varför nämns inte det viktiga sättet att använda motorn som värmekälla? Motorerna blir större och större och vi kyler bort till havet omkring 50% (Högre bud finns) av effekten via kylvattnet. En 50 kw motor (Inget ovanligt) kyler alltså bort ca 25Kw i värme – Varför inte utnyttja detta bättre? Vid tilläggning i hamnar och vid öar körs motorn ofta 15 min eller längre. Båtar med ett inbyggt vattenrörsystem skulle få elementen varma på den tiden -Omkring 90 grader kyltemp finns ju tillgängligt. Beroende på att införa olika inbyggda begränsningar som man själv bestämmer, fås en lägre temp i värmesystemet, vilket oftast är önskvärt. Många har detta redan, men varför talas det så tyst om detta förträffliga arrangemang? En vattenvärmare i systemet behöver sedan bara hålla en bestämd temperatur, men behöver initialt inte värma upp båten – det har ju motorn redan gjort. Det man behöver köpa är enbart en värmeväxlare som motorns kylvatten värmer upp och i den andra slingan går vattenledningen för uppvärmning. I den slingan sitter sedan (eller finns redan) vattenvärmaren. Jag förstår att värmartillverkarna inte talar om detta – men varför är det inte nämnt som ett alternativ under båtteknik då allt annat är redovisat? Vore kul att få reda på erfarenheter från detta, då många redan har det.

Ernst
Senast inloggad: 2014-04-01 - 11:22

Ernst Blixt, sekreterare i Båttekniska nämnden. :

En artikel lämplig för införande på vår sida Båtteknik efterlyses.
Lennart Lundin… (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

Lennart Lundin "Stephanie":

Givetvis ska man utnyttja motorns "spillvärme". Om man enbart monterar en sk. värmeblåsa (som i bilen) så kan man ansluta den direkt till motorns kylvattenkrets. Kostnad under 2000:-. Då har man "gångvärme" när motorn är i gång. Vill man installera ett komplett vattenburet värmesystem bör man komplettera med en särskild värmeväxlare för detta. Att låta motorns kylvatten gå runt i hela båten är lite vanskligt. Ett vattenburet system får då sin cirkulation genom en särskild pump. För att detta värmesystem ska fungera utan värme från motorn kan man komplettera med en värmepatron för 230V när man har denna anslutning. Man kan också bygga in en särskild bränsledriven värmare till sitt vattenburna system som då ersätter/kompletterar värmepatronen 230V. Därtill finns det olika typer av vattenburna värmesystem som inte fordrar någon cirkulationspump eller el. Några vill säkert även framhålla punktvärme typ Reflexpannor, men det är en annan historia.
Tomas F (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

Tomas F:

Har ett vattenburet värmesystem med elpatron/gasvärmare. Skall byta slangar under våren och komplettera med 12 v cirkulationspump. Det vore perfekt för mig att utnyttja motorn för gångvärme men hur göra? Har någon en bra ritning eller fundering, låt oss andra ta del!
ture (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

ture:

En principskiss finns på sidan http://www.alde.se/frameset.php?go=http%3A//www.alde.se/pages/svenska/aldevattenprod/varmevxl.htm Tillhörande värmeväxlare finns på samma sida. Detta är från en leverantör som säljer en "kompromiss". Anpassad värmeväxlare rekommenderas. Men då måste vissa data levereras till växlartillverkaren, men då får man också en dyrare men skräddarsydd och optimerad växlare för motorn och utrymmet som skall uppvärmas
Gunnar S (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

Gunnar S:

Jag har ett sådant arrangemang. Man kan inte låta motorns kylvatten cirkulera direkt ut i värmesystemet, då kommer motorn aldrig, eller extremt långsamt upp i arbetstemperatur och går för kallt. Dessutom finns risken att en läcka i båtens värmesystem leder till att motorns kylning slås ut. Däremot går det bra om man använder en speciell värmeväxlare, jag köpte min från Alde. Genom värmeväxlarens ena krets cirkulerar motorns kylvatten, genom den andra båtens värmesystem. Installationen är enkel, jag hade redan ett vattenburet värmesystem som dels värms med en oljepanna, dels med en 230V elpatron. Jag öppnade slingan nära motorn och monterade in värmeväxlaren och modifierade oljepannan så att jag kan köra dess cirkulationspump utan att brännaren går igång. Då jag redan hade en varmvattenberedare kopplad till motorns kylvatten öppnade jag dess krets och lätt kylvattnet även passera värmeväxlaren. Cirkulationen sköts av motorns ordinarie vattenpump. Så, vill jag har gångvärme i båten startar jag bara cirkulationspumpen i radiatorkretsen så att vattnet i radiatorerna börjar cirkulera. Vill man vara sofistikerad kan man ju låta cirkulationspumpen styras av en termostat. Man kan ju också ansluta fläktdrivna radiatorer i kretsen och då få varmluftsblås om man inte har vattenburet värmesystem, eller om man vill ha defrosterfunktion. Att hoppas på att man får värme efter redan en kvart är optimistiskt. Min motor behöver ungefär 15 minuters gång under belastning för att komma upp i arbetstemperatur om det kyligt ute. Sedan måste allt vatten i radiatorkretsen värmas upp, vilket tar ytterligare en kvart eller så. (Vattenvolymen är ganska stor, ca 80 liter då jag har en ackumlatortank i radiatorkretsen). Så i min båt händer inte mycket förrän efter 45 min eller så. Men jag kan alltid hjälpa till i starten med oljepannan. Däremot är effekten bra, jag håller rumstemperatur inne i båten ner till utetemperaturer straxt över 0 grader. Båten är en 42 fots däckssalongsbåt med stor volym och 18 radiatorer fördelade i alla utrymmen. Motorn är en Perkins 4.236 på 75 hk och 3,9 l slagvolym. www.eilean.se
Jonas (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

Jonas:

Signaturen Stures förslag är utmärkt och finns som han påpekar i flera båtar. Se exempel skiss. Bas funktion: En primärslinga som är kopplat till motorns interna kylsystem. Det externa, som pumpar havsvatten genom impellerpumpen och värmeväxlare i motorn är inte inritat. En värmeväxlare värmer sedan vattnet i sekundärslingan som med hjälp av en cirkulationspump för runt vatten till radiatorerna. För för nackdelar med placering av komponenter. -Genom att sätta värmaren på primärsidan får man fördelen att man kan låta endast värmaren värma upp vatten i varmvattenberedaren utan att värma radiatorerna i båten vilket är en fördel sommartid när det är varmt i båten ändå. För att det ska fungera behöver man ha en cirkulationspump i primärslingan, vilket vissa värmare redan har inbyggt. -Genom att sätta varmvattenberedaren på primärslingan värmer man snabbt upp den vid motorgång. -Nackdelen med att ha värmare på primärslingan är att det tar längre tid att få varmt i radiatorerna i sekundärslingan eftersom man först måste värma upp både vattnet i primärslingan, varmvattenberedaren och motorblocket. -Man kan om man har landström montera en värmepatron på sekundärslingan, den behöver inte sitta på primärsidan eftersom man troligtvis redan har en värmepatron i varmvattenberedaren som värmer upp den. I vissa fall kanske den till och med räcker för att värma upp båten även om jag inte hört talas om att man värmer sin båt via varmvattenberedaren. Att tänka på -Man bör när man planerar ett sånt här system se till att man har en tillräckligt stor värmeväxlare mellan primär och sekundärkrets, annars riskerar man att man har för stor kapacitet att värma vattnet i primärslingan men inte klarar av att föra ut det till radiatorerna. -Ett annat problem uppstår om man har för dåligt flöde genom primärslingan, då kommer vattnet i värmaren snabbt värmas upp till den temperatur där övertemperaturskyddet löses ut , sedan kyls den snabbt av när nytt kallt vatten strömmar in i värmaren varpå den startar går någon minut och sedan stänger av sig. Man har ungefär samma symptom om man har för dålig värmeväxlare – med skillnaden att då går värmaren vid start först kontinuerligt tills primärslingan är varm – sedan börjar den gå i korta stötar. Man kan naturligtvis utelämna varmvattenberedare, elpatron och sätta värmaren på sekundärsidan om man önskar sig ett lite enklare system, på så sätt slipper man också möjligen ifrån den extra kostnaden för cirkulationspumparna.
Bifogade filer
Seawolf (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

Seawolf:

När men sätter ihop motorkylning via värmeväxlare med vatteburen värme som har t.ex. en dieselvärmare och en 230V elpanna, kommer man att skapa en ledande förbindelse mellan skyddsjord från elpannan till dels dieselvärmarens gods till 12V minus. Dels kommer man att ansluta denna skyddsjord till motorn och propelleraxel/propeller eller S-drev. Detta ger en risk för att obalansspänningen skapar allvarliga korrosionsskador i delar av systemet. Man måste alltså använda isolertransformator för att skydda sig, allra helst en med egen sekundärlindning bara för elpannan, så man inte behöver skyddsjorda denna. Man bör även fundera på att ha tvåpolig huvudbrytare för motor och dieselvärmare så de inte är elanslutna alls annat än när de körs. Se skiss.
Bifogade filer
Gunnar S (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

Gunnar S:

Borde ha nämt det i mitt inlägg ovan. Precis det som Seawolf beskriver hände min båt. Inte när jag installerade 230V-patronen i systemet, men 2 år senare när värmeväxlaren för gångvärmen tillkom. Då fick jag en förbindelse från elpatronens jord via värmesystemets vätska > värmeväxlaren > motorns kylvätska > motorns gods. Båten har 2-poligt system och ALL metall under VL är förbunden till en jordpunkt, även motorblocket. Resultatet syntes i att båten åt offeranoder i en enorm takt. Provade först med en galvanisk separator bestående av en diodbrygga - bortkastad möda. Läckspänningarna var mycket högre än de ungefärliga 0,7 V dioderna spärrar för. Så det var bara att bita i det sura äpplet och installera 30 kg isolationstrafo för 5.000.- Men nu är problemen lösta.
Sture (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

Sture:

Många intressanta inlägg, jag måste dock säga - Mittåt! (Som man sade förr). Jag måste korrigera mitt första inlägg, där jag påstod att en 50kw motor kyler bort 25kw. Dessa siffror är efter ytterligare studier och samtal lite fel. Sanningen är mycket värre än mitt första påstående. I en bensin eller dieselmotor, nyttiggörs endast 1/3 av bränslet till arbete, d.v.s. den uppmätta effekten vi normalt talar om – Därutöver kyls ca 1/3 bort genom kylsystemet och ca 1/3 av värmen försvinner ut genom avgasröret. D.v.s en motor på 50 kw kyler via kylsystemet inte bort som jag tidigare sade 25 kw, utan 50 kw. + att ca 50 kw värme försvinner via avgasröret. Är det nu inte ännu större skäl att försöka ta hand om detta?
lindator
Senast inloggad: 2011-05-06 - 12:20

Torbjörn Lindahl:

Vi har vattenburen värme i båten sedan 20 år tillbaka. En gammal eberspächer demonterades samtidigt som AGA-pannan monterades. Till motorns sötvattenkylning kopplades en Minipassad. Fördelen med detta är att du har 2 fristående värmesystem, som komplement till radiatorvärmen kan du blåsa varmluft med Minipassaden vid mmotorgång=stor torkeffekt/luftomsättning. Dessutom har det visat sig att man kan blåsa in kalluft om det är för varmt i båten en kväll, om motor/Minipassad är kall naturligtvis=enkel aircondition! Inga galvaniska problem med denna metod! Lättinstallerat, använde gamla värmarens håltagning för luftslangarnas inblås! Mvh Torbjörn
Anders (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 10:52

Anders:

Tidningen Båtliv hade två artiklar, för något år sedan, om installation av vattenburen värme i samband med ett motorbyte. Dom satte in en dieseldriven vattenvärmare som kopplades över värmeväxlare till motorns kylvatten. Båtliv har dessvärre en dålig (ingen alls???) sökfunktion på sin hemsida, så man får nog söka i papperstidningen på bibliotek eller annorstädes om man inte får den i sin brevlåda. Vilket man SKALL få om man är medlem i en båtklubb som är ansluten till SBU. Och om man gör en nyinstallation, så finns det ju numera varmvattenberedare med accumulatorfunktion. Alltså en sorts "uppladdningsbar" vv-beredare.
Ernst
Senast inloggad: 2014-04-01 - 11:22

Ernst Blixt, medl. i BTN.:

Anders skriver 2006-01-05 om artiklar i Båtliv. De finns i nummer 4/04 sid 62 och 63, nummer 5/04 sid 60 och 61.