Västkustkretsen anordnade Tjejhelg till sjöss 2015

Lyckad tjejhelg till sjöss

 Nu var det dags! Med lite fjärilar i magen stod jag vid centralstationen i Göteborg på fredagsmorgonen för att åka bil med mina nya bekantskaper till den årliga tjejhelgen i slutet av augusti. Väldigt många - utom jag - hade varit med flera gånger.

Förväntan hade byggts upp ända sedan anmälan före sommaren, men också lite nervositet kring själva seglingen... På den trevliga förträffen i början på veckan hade vi fått höra om upplägg och erfarenheter från tidigare tjejhelger och eskaderseglingar. Efter presentationer av alla åtta skeppare och deras båtar, viceskeppare och gastar pratade vi fyra på båten Anna snabbt ihop oss om mat och dryck för alla måltider under helgen. Det ska besättningen stå för som en liten kompensation till skepparen som bidrar med sin båt.

Andra besättningar hade, för att hinna till första stoppet på Dyrön, samlats redan på torsdagen. Men hemmahamnen för Anna var så pass nära att vi kunde fara fredag förmiddag. På plats vid båten, där vår skeppare Bente redan väntade, gick det snabbt att packa upp och klä på sig lite varmare och flytvästen.

Det utlovade mojnandet från kring 15 m/s hade inte inträffat. Det var i alla fall uppehållsväder, om än inte någon sol. För en som inte seglat så mycket var det spännande med turen runt Brattön och Älgön i den vindstyrkan. Men det kändes supertryggt med Bentes seglingsvana sedan barnsben och kappsegling, viceskepparen Tina med mångårig båterfarenhet från hantering av motorbåt, och Louice som det senaste året satsat intensivt på att lära sig segling från grunden på båten hon seglar själv.

Seglare på alla nivåer

Fördelen med dessa tjejhelger är att alla är välkomna, oavsett förkunskaper, ja både med och utan egen båt. Under de tre dagarna gavs tillfälle att både lyssna och lära, men också pröva på och att göra lite mer. Mina nybörjarkunskaper härrör sig från ett par korta sommarsäsonger, där jag efter kurs för förarintyg mest navigerat och hjälpt till vid tilläggning av vår ganska nyinskaffade båt. Jag saknar kunskaper i ”hands on”, det vill säga själva seglandets konst. Det som är svårast att lära sig riktigt ordentligt i sin egen båt, utan att gå någon seglingskurs, är att tänka på allt och få ihop och förstå och få känsla för hur båtens förutsättningar och väder och vind samspelar. Inte minst är det bra att nöta in ”båtspråket” så att man kan förstå och uttrycka sig eftersom kommunikation är en viktig säkerhetsaspekt i båtlivet. Jag som inte haft koll på vad som egentligen menas med att falla av (inte man överbord!) skota hem, reva, vindöga och alla möjliga begrepp, kände att jag under de tre dagarna fick mycket bättre kläm på det. Och kanske ibland till och med reagera rätt på skepparens order!

 Grillkväll på Dyrön

Vid framkomsten till Stora Dyrön la alla båtarna till långsides i dubbla led i södra hamnen - en häftig samling på åtta olika båtar med 32 kvinnor i olika åldrar! Nu hade det klarnat upp till en jättefin eftermiddag och kväll.  Den första punkten på det gemensamma programmet var bastubad - dopp i havsbassängen för den som ville - och mingel och sedan grillning av medhavd mat vid den fina bastun på Dyrön som SXK hyrt. Hur mysigt som helst!

Nästa dag hade alla skeppare och viceskeppare möte klockan tio för att stämma av planer och väder. Nu var det underbart fint och soligt och bara 5-6 m/s.  På vår båt hade linan till Furlexen släppt och ett par av tjejerna åtog sig att laga det. Under tiden var det ”öppet hus” i alla båtar. Det var intressant att se hur de var utformade och inredda. Där fick man många bra tips på både smarta lösningar, bra båtlitteratur och säkerhetstips. Vid 13-tiden möttes alla skepparna igen och planerna att öva tilläggning i naturhamn och därefter segla ned till Källö-Knippla slogs fast.

Njutning i naturhamn

Vi gick efter en snabb lunch för motor med ett par av de andra båtarna från Dyrön mot Söholmen för att se och lära mer om hur man ligger på svaj – som medlem med fördel vid kryssarklubbens bojar - eller ankrar i en naturhamn. Vi la till med Anna strax intill Victoria och det dröjde inte länge innan alla plumsat i vattnet som faktiskt uppmättes till hela 19.5 grader. Det var verkligen underbart och en härlig och vacker plats. Efter lite diskussion med ett par av de övriga skepparna bestämdes att vi skulle stanna kvar här över natten.  De som hade längre väg till hemmahamn söderöver for vidare.  

På kvällen kom det först lite regn och sedan ganska mycket mer. När solen glimtade fram syntes inte bara en, utan två fantastiska regnbågar. Det gick verkligen ingen nöd på oss och efter middagen delades båthistorier och vi pratade om allt möjligt till sent på kvällen. Det kan hända att varsin gin (ekologisk) och tonic slank ned också. Supertrevligt var det i alla fall. Härligt att sova på en sådan lugn och tyst plats.

 Sista dagen till sjöss

Tidigt på söndagsmorgonen hörde jag hur någon snabbt stängde av sin väckarklocka som ringt svagt och sedan klev upp. Det var Louice som började dagen med ett nakendopp. Efter en liten stund var såklart hela besättningen i vattnet, liksom några från grannbåten. Sånt här hör väl till det allra bästa med båtlivet!

 Då Victoria skulle gå iväg inträffade hos dem en smärre incident med däcksborsten som gick överbord, men med hjälp av en gentleman från en annan båt i viken som rodde intill i sin gummibåt kunde den räddas...  

 Vi seglade en härlig tur med stopp för lunch vid bryggan i Kyrkesund. Just när vi förberedde oss för avfärd passerade da Vinci på sin väg norrut, vilket föranledde en glad hälsning från alla på Anna i form av ”vågen”.

 Och en symbolisk vågen skulle jag också vilja göra till arrangörerna Annelie, Lotta och Monica, skeppare Bente med besättning Tina och Louice - underbara tjejer - och alla andra trevliga SXK:are och deltagare! Tack för en jätterolig och lärorik tjejhelg till sjöss!  

 Ingrid Horner

(...som funderar på om att öva in en repertoar av knopar till olika ändamål skulle kunna vara kvällspyssel i vinter)