Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2024-07-16 - 18:36
Stålbalksystem à la X-Yacht

André Bergström:

X-Yacht och Arcona är uppbyggda med ett stålbalksystem som tydligen skall vara väldigt starkt. Vissa båttillverkare som använder sig av plastade/glasfiberbalkar hävdar att stålbalksystem har två nackdelar. 1. Om man går kraftigt på grund så finns en betydande risk att båten blir mycket svår/dyr att reparera. 2. Eftersom stål har en annan temperaturutvidgning än plast/glasfiber så kan problem uppstå med balksystemet som följd av det. Jag förstår resonemangen, men finns det belägg för att påstå att något är bättre eller sämre än det andra.

/// Patrik (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-07-17 - 21:30

/// Patrik:

X-yachts var nog först. Arcona har byggt 400, 370 och 460 med den här tekniken, men även Faurby och Luffe bygger båtar med den här tekniken. Dock skiljer det sig åt där en del varv har balken fastlaminerad och andra har den "lös", dvs kölen är naturligvis bultad i den och masten står på huvudbalken samt vanten är direkt förbundna med balksystemet. Jag tror du får olika svar vem du frågar. En kraftig grundstötning är ALLTID omfattande, dyr och svår att reparera. Fråga dig istället hur det ser ut efter en lätt grundstötning... Jag skulle inte tveka en sekund att välja en båt från Arcona, Luffe eller Faurby. En X-båt är jag lite mer tveksam till, men det är inte pga kölkonstruktionen utan mer pga av jag inte tycker den är prisvärd. Högt & fort /// Patrik http://www.luffe.com/ http://www.faurby.dk/
sixten (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-07-17 - 21:30

sixten:

Jag gick på i 8 knop utan andra skador än bortskrapad färg på kölsulan som är 25 mm stål. Det kostade inte mycket att "reparera". Om man konstruerar på rätt sätt behöver det inte bli dyrt.
Seawolf (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-07-17 - 21:30

Seawolf:

Det är intill meningslöst att dra någon slutsats av en grundstötning vid en viss fart. För att förenkla lite: Om man går på från rätt sida av ett klippgrund där inlandsisen har format en relativt sluttande yta, men som kan vara rätt grov, så kan detta orsaka en kraftig visuell påverkan på en järnköls framsida på grund av kraftig 'slipeffekt', samtidigt som kraften på kölinfästningen blir måttlig, för det blir inte tvärstopp. Om man med samma fart går på ett grund som har en tvär framsida, kan järnet se mera oskadat ut, men båten tvärstoppas, och kraften på kölinfästningen blir oerhörd. Det enda man med säkerhet kan säga är att om grundet är vrångt, hjälper det bäst om kölens infästning kan fjädra i skrovet, så att retardationssträckan blir så lång som möjligt när kölens nederkant tvärstannar. Ju stummare man bygger, desto större krafter blir det. Man skall inte förväxla styrka med stumhet, vilket regelmässigt sker. En jumbojets vingar flaxar spektakulärt mycket i turbulent luft, för att inte krafterna på vinginfästningarna skall bli alltför stora eller konstruktionen alltför tung. När olika material med olika elasticitet sitter ihop och det hela fjädrar uppstår svåra skjuvkrafter i materialbytet, och de vill då släppa från varandra. Om man alltså vill uppnå både stor fjädring och styrka är det alltså bäst att inte ha några materialbyten där rörelserna är stora, utan att i stället arbeta med homogena material med tillräckliga dimensioner. I denna mening har alltså ett balksystem andra fjädrande egenskaper än ett typisk skrov av enkellaminat, vare sig balken är av plast, stål eller t.ex. kolfiber. För en given hållfasthet väger oftast ett glasfiberlaminat ungefär lika mycket som en stålkonstruktion. För en ungefärligt lika dimension har en stålkonstruktion och ett kolfiberlaminat samma styrka, men kolfiberlaminatet väger mycket mindre. Eftersom det är stor risk att smällar skapar sprickor mellan balksystem och båtlaminatet i övrigt, borde balksystemet vara utfört av korrosionssäkert material, för fukt letar sig gärna in i sprickor men kommer inte lika gärna ut igen. Syrafast är någorlunda OK, men rostar lite grann när det är i sitt aktiva tillstånd dvs, när inte luftens syre har tillräcklig närvaro. Galvat stål har en skaplig tid på sig innan galvet försvunnit. Kompositbalkar av olika slag korroderar inte och borde vara ett bra val, om de ges rätt egenskaper. Min personliga favoritlösning finns hos dominantbåtarna, där en oerhört kraftig kölplatta byggs över kölinfästningen, och tunnas sen ut gradvis så att det hela kan fjädra kraftigt utan att någon som helst materialövergång utan en gradvis, harmonsik böjning. Samt att hela skrovet lamineras i ett stycke, i stället för i två halvor. (Med stora skrov kunde man överväga om inte tre delar vore bäst: Mittparti i sådant enkellaminat, och sedan två fribordsbitar)
/// Patrik (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-07-17 - 21:30

/// Patrik:

Men vilken debatt det var kring Gösta Edwardssons kölkonstruktion i slutet av 70-talet. Jag har haft en Dominant 95 i 12 år och håller med om att det är en genomtänkt konstruktion. Glömde även att de nyare Grand Soleil också har en stålbalk a'la X-båtar. Högt & fort /// Patrik
sixten (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-07-17 - 21:30

sixten:

Om inte inlandsisen gjort att berget sluttar kan man ju konstruera en sluttande (lång) köl. Görs dessutom båten i stål slipper man från alla diskussioner om hållfasthet och kompabilitet.