Hoppa till huvudinnehåll
Gäst (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00
Korrosion och bottenfärg

Curt Norstedt:

Kan det finnas ett samband mellan typen av bottenfärg och korrosion? Min segelbåt har i många år legat i samma hemmahamn i Stockholms skärgård. Plötsligt, för kanske 10 år sedan uppträdde frätskador på propellern - av vanlig typ av brons på fast axel av syrafast stål. Nästa säsong monterades en offeranod på propelleraxeln. Vid upptagningen av båten fanns inga nya skador på propellern men heller inte mycket kvar av offeranoden. Så har det fortsatt fram till för två år sedan efter det att jag av andra skäl gått över till en annan typ av bottenfärg. Vid upptagningen var propellern fortfarande oskadad men offeranoden var nu praktiskt taget intakt. Den fick följaktligen sitta kvar och var nu i höst lika oanfrätt. Propellern var i år rikligt överväxt med havstulpaner vilket är ett säkert tecken på att ingen utlösning av metall ägt rum. Utan att ge mig i på rekommendationer om bottenfärg vill jag här anmäla iakttagelsen. Curtn

Georg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 12:16

Georg:

Curt Vilken bottenfärghar du använt de sista åren?
Björn Green
Senast inloggad: 2024-12-02 - 13:53

Björn Green:

Ett mera generellt svar: På den tiden det fanns både kopparbottenfärg och tennbaserad bottenfärg så var det väldigt noga att använda endast tennfärg på lättmetallbåtar eftersom aluminium är oädlare galvaniskt än koppar. Kopparfärg på en lättmetallbåt gav lätt upphov till omfattande korrosionsskador. När tennfärgerna förbjöds eftersom de är miljöfarliga, så fick proffsvarven dispens att måla lättmetallbåtar med tennfärg. Till snurror och drev såldes länge tennfärg på småburkar. Så visst har bottenfärgen betydelse för korrosion. Idag har dock landströmanslutna, jordade varmvattenberedare blivit stora korrosionsskurkar. De kan skada flera båtar i sin omgivning genom att jordningen kan ligga flera volt från vattnets nollpotential. Detta varierar från brygga till brygga och även över tiden. Enda korrekta botemedlet är en fulltransformator som är både tung och dyr. Men det är en annan historia... Kryssarhälsningar, Björn.
bo hoffsten (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 12:16

bo hoffsten:

När vi låg i Oslo ett år i sjön kunde vi när vi tog upp i Sverige konstatera onormalt mycket korrosion på S-drevet. Läste senare att Oslo stad har ett undermåligt jordningssystem på sitt elnät. Vi fick emellertid byta drevet till ett bättre begagnat. Om man ligger i en hamn där man kan misstänka att omgivande båtar har dåliga landströmssystem, och då menar jag inte bara om de har beredare, eller att hamnens elsysten kanske inte är så bra installerat, kan man ta en bit magnesium och montera en tunn wire eller elledning och i andra änden sätta en ögla att montera på drevet inne i båten. Hiva magnesiumbiten i vattnet ich Du har en större garant på att drevet klarar sig. detta gäller också mot risken för galvaniska strömmar mellan drev och bottenfärg, alltså kopparn i färgen. En annan aspekt är att zinken i zinkanoderna kanske inte alltid är av den mängd som den borde vara i zinkanoderna. Det kan man se om zinkanoden inte går åt på länge=varning. Den skall ju offras för att spara drevet eller andra metaller. Tittar man på skalan över hur ädla och oädla metaller befinner sig gentemot varandra så ligger magnesium lägre än zink. Därför påståendet längre upp. Ja, det var lite erfarenheter från mig, Bosse