mån, 2004-12-13 15:27 #1
Gäst (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00
Kondens på täckningens insida

Curt Norstedt:

Senaste veckan har jag varit ute ett par gånger till båten som ligger upplagd i Bullandö. Den är täckt med två tunga, gröna presenningar på en rörställning från Press och son, öppet i för och akter annars ganska tätt mot båtsidorna. Vädret har varit klart och runt noll-gradigt på dagarna.

Vid det första besöket slog det mig som egendomligt att presenningen droppade av fukt på INSIDAN. När jag på nytt kröp under den idag var både utsidan och INSIDAN täckta av rimfrost. Eftersom presenningarna är i gott skick kommer jag inte på någon annan förklaring än att presenningarna förlorar värme genom utstrålning under natten och att dagg respektive rimfrost bildas på den kalla ytan.

På det här sättet blir det nära nog garanterat fuktigt under täckningen om den nu inte är mycket väl ventilerad.

Har någon annan observerat fenomenet? Gäller det alla typer av presenningar?

Till toppen
  • Logga in för att skriva kommentarer
  • 760 visningar
mån, 2004-12-13 16:19 #8
Ernst
Senast inloggad: 2014-04-01 - 11:22

Ernst Blixt:

Med tunn presenning som är ofärgad och ljusgenomsläpplig, genomskinlig, men ej genomsynlig som fönsterglas, har iakttagits kondens på presenningens insida vid några tillfällen denna höst och förvinter.

Presenningen har ventilationsöppningar i både för och akter om 5 till 10 kvadratdecimeter. Inga kondensproblem är iakttagna i ruffen som är ventilerad under presenningen.

Plats vid Stora Värtan strax nordost om Stockholm.
Till toppen
mån, 2004-12-13 19:04 #9
Hans Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 02:06

Hans Svedberg:

Fenomenet är mycket vanligt och beror på att som sagts täckningen har lokalt lägre temperatur än luften under den och också båten. Eftersom luften kan hålla luft i ångform, ju varmare desto mer, kommer vattnet att fällas ut om dess temperatur blir under daggpunkten. När vattnet övergår från fasen ånga till vatten avger den värme men den räcker inte till i det här fallet för att höja temperaturen på pressen. Ny luft som kommer in under pressen kommer även den att göra sig av med sitt vatten.

Det vore troligen bättre just i det här fallet att ha ventilationen stängd eftersom luften under täckningen (och även i båten) faktiskt blir torrare när vattnet fälls ut.
Det är alltså mera en trivselfråga huruvida man tycker om att det droppar iskallt vatten på nacken eller ej.

Hur stora ventilationsöppningar som behövs varierar med förhållandena. Under båtens första tid på land är förhållandet annorlunda. Då ska ventilationen vara mycket god för att bli av med all fukt inne i båten (både fritt vatten och bunden i trä och laminat).
Egentligen är det viktigast att båtens inre är väl ventilerat, både på hösten och under vintern. Om den ligger otäckt är dock risken för kondens stor inne i båten. Möjligen är det då bättre att ha den helt tillsluten och avfukta med typ torrboll. Jag har naturligtvis inte någon erfarenhet av det senare. Det är helt grundat på ett teoretiskt tänkande.
Till toppen
mån, 2004-12-13 20:50 #10
Curt Norstedt (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 02:06

Curt Norstedt:

Det var många problem som du samlat under rubriken "No problems"!

Jag ska tillfoga ytterligare ett: Pressen kyls genom utstrålning under natten ned under daggpunkten, fukt faller ut på pressens insida, (rikligt kan jag försäkra), solen går upp och dess strålar värmer snabbt upp presenningen. Den utfallna fukten kommer nu snabbt att förångas, mängden vattenånga i luften under presenningen ökar, en del av denna luft söker sig ned i båten där innerytorna efter nattens kyla är kalla. Dagg faller ut på ytorna inne i båten.

Jag lutar för ögonblicket åt att man ska ha en luftig täckning och en stängd båt.

Sedan kan man ju fråga sig om det är bra med takdropp i en båt som man täckt just för att skydda den för nederbörd!

Fenomenet är intressant men vi tycks var ense om dess natur.
Till toppen
mån, 2004-12-13 21:17 #5
Ove Thorin
Senast inloggad: 2024-12-17 - 11:40

Ove Thorin:

Hej Curt
Samma fenomen finns i oisolerade hallar med plåttak. Här löser man problemet med ett lager armerad plast under reglarna som plåten ligger på och får då en luftspalt på några centimeter och slipper takdropp. Dubbla presenningar med några centimeter luftspalt emellan borde ha samma effekt.
Hälsningar Ove
Till toppen
tis, 2004-12-14 02:04 #6
Hans Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 02:06

Hans Svedberg:

Vi är säkert överens om skeendet, som beroende på förhållandena kan utveckla sig på helt olika sätt, speciellt vid våra vanliga temperaturer runt fryspunkten. Jag var förresten ner till båten i söndags fm. Lite kondens på pressens undersida men snustort i båten.

"Förmiddagsfukten" måste naturligtvis bort och det enda sättet är väl att ha öppet högst uppe på täckningens gavlar. Detta för att vi då har att göra med relativt varm luft som ju bör stga uppåt. (Jag talar då om de tillfällen då det inte blir ventilerat av vinddraget.)

Jag tror däremot inte att det är så stor risk att den nu varma fuktiga luften letar sig ner i den kalla båten. Som du tror jag man inte behöver överdriva ventilationen av det inre. Själv har jag haft ordinarie ventiler öppna samt dessutom masthålet och ett öppet portlight mot sittbrunnen. Alla stuvluckor inne fullt öppna samt yttre stuvluckor på glänt.
Till toppen
ons, 2004-12-15 15:18 #7
Curt Norstedt (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 02:06

Curt Norstedt:

Jag trodde ett tag att fenomenet hade med färgen på pressen att göra: ju mörkare, desto mera utstrålning, således kallar yta och mer dagg. Men Ernst rapporterar att det daggar också på hans vita press.

Oves lösning är nog säker men frågan är om vi orkar med två lager presenningar med isolering emellan.

Jag inser också att förhållandena när det väl har daggat på insidan kan utvecklas på olika sätt beroende på omständigheterna. Men det känns riktigast att försöka bli av med vätan så fort som möjligt. Intuitivt slår jag därför ett slag för luftig täckning - om jag minns rätt var det så det alltid täcktes på träbåtstiden. Man såg då aldrig den kåldolmssvepning som många av oss har i dag. Alldeles tät är ju en sådan aldrig, men den torde vara tät nog för att stänga inne den fukt som kondenserat ett bra tag.
Till toppen
ons, 2004-12-22 12:13 #3
Bo Hedqvist (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 02:06

Bo Hedqvist:

Jag tror att en del av problemet med kondens på insidan av presenningen beror på att markfukt stiger upp och kondenserar. I vilket fall är min presenning betydligt torrare på insidan, när jag drog åt den tajtare runt friborden och ned en bit under vattenlinjen mot kölen. Jag har en rejäl ventilationsöppning i för och akter högst upp under ställningen och nu är det som sagt betydligt torrare i "tältet".
Till toppen
ons, 2004-12-22 12:55 #4
Hans Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 02:06

Hans Svedberg:

Enligt den tidigare nämnda hypotesen så finns i stort sett en begränsad luftvolym tillgänglig under pressen om den är relativt väl stängd. Om det då inte blåser ute så kommer den luftmängden ge upphov till en begränsad mängd på pressens insida.

Även om det är vindstilla kommer ny fuktig luft att cirkulera över pressens utsida och då kunna avge sin fukt. Luften närmast pressen har kylts ner och kommer troligen att stiga pga minskad densitet och ersättas av kall fuktig luft?

Om marken är mycket fuktig så är luften ovanför lokalt relativt fuktig men den våta marken kommer inte att kylas ner så snabbt utan kommer kanske snarare att bidra till cirkulationen. Fukten kan då fällas ut till och med utan pressening som markdimma. Det kan man se över en sjö eller våt mark där det kan bildas dimma några få meter ovanför ytan.

Kommentarer?
Till toppen
tis, 2004-12-28 11:36 #2
Curt Norstedt (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-23 - 02:06

Curt Norstedt:

Variablerna är många varför tänkbara hypoteser nog blir oöverblickbara. Tvärtemot vad de flesta tror har fuktig luft lägre densitet än torr luft, vilket innebär att luften blir tyngre när daggen faller ut. Men när daggen faller ut blir luften samtidigt varmare, vilket sin tur innebär att den blir lättare!

Större betydelse har kanske det förhållandet att skrovet har stor värmekapacitet och därför fortsätter att värma luften under täckningen efter solnedgången. Jag håller då för sannolikt att man kan få en betydande "skorstenseffekt" om inte täckningen är exceptionellt tät. Ett sådant självdrag under täckningen där luften slår mot den genom utstrålningen kalla ytan på presenningen torde kunna ge mycket stora mängder dagg.

Till toppen