Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2024-12-20 - 13:09
Ansättning av rigg

Gunnar Buhre:

"Grövre vajrar gör att en mindre erfaren båtägare kan överbelasta masten eller mastbalken under däck. I synnerhet om man tillämpar den av Seldén rekommenderade formen för att ansätta riggen genom att mäta spänningen relaterad till vajerns brottlast." Ovanstående är ett citat ur ett svar på en tidigare fråga angående röstjärn på en Allegro. Det är Lars-Olof Norlin som skrivit det. Min undran är hur man skall ansätta riggen på en Allegro 33 om man inte mäter spänningen som Selden rekomenderar. Gunnar Buhre

stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan:

Om du inte har satt dit "grövre vajrar" så bör man följa riggtillverkarens anvisningar. Grövre vajrar förstår jag inte varför. Låter mer som "feldimensionerade" vajrar.. Om du med "grövre vajrar" menar rod eller Dy-form med mer % stål än vanlig 19-trådig vajer så kräver ju dessa mindre förspänning i och med en lägre töjning. Detta medför en mindre statisk belastning på båten. Dy-form vajer är en väldigt bra kompromiss om man vill ha en lite stummare rigg. Rod är mer "ohanterligt". Nu är ju Allegro 33 en väldigt stabil båt med en äldre-konventionell mastheadrigg och därav betydligt enklare att sätta an än t.ex. en 7/8 rigg med svepta spridare, som kräver en helt annan ansättning/justering med tanke på vindstyrka m.m. Krafterna på mast och mastbalk m.m. är ju störst vid segling i hårt väder/sjögång. Inte så mycket beroende på om man har satt an riggen 15% eller 20% av vajerns brottlast inne i hamnen. //Stefan K
Gunnar Buhre (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 06:04

Gunnar Buhre:

Jag kanske tolkade Norlincitatet fel. Jag trodde att det fanns en annan metod som passade en Allegro bättre. När jag sätter an riggen 15% drygt kan jag inte stänga dörren mellan salong och förpik. Men det kanske är en annan sak. Gunar Buhre
bertil (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 06:04

bertil:

Ja där ser man än en gång vilka missuppfattningar det finns om vilka båtar som är "starka". På min gamla Vindö var det samma sak när man satte an riggen, inga dörrar passade längre i sina "hål".
Carlmagnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 06:04

Carlmagnus:

Om man för stunden hoppar över benämningen "fuskbyggen” ( jag tror inte att konstruktioner som Vindö eller Allegro normalt kan definieras som just fuskbyggen!), så är det ändå stora krafter som ger sig till känna när en mastheadrigg för en tyngre båt ansätts och den totala riggen är grövre än många båtar i samma storleksklass. En Allegro 33 väger närmare 6 ton som tom båt. Med stor och maxigenua är segelytan ca 64 m2. I mitt fall kommer masten från Benn’s och är att betrakta som stolpe! Motsvarande maströr används inte längre för dessa riggar, enligt tillverkaren. För- och akterstag samt toppvant håller åtta (8) millimeter vanlig 19-trådig riggwire (anno 1985), undervant motsvarande något klenare. Det är en (1) millimeter grövre wire än vad som är normalt för Allegro 33 och föreskrivet i konstruktionen. Definition "grövre wire" är ett fullt vedertaget uttryck utan att använda någon annan typ / sorts wire. Bra eller dåligt, vet ej, det fanns på masten när jag köpte min båt och jag har ännu ej haft anledning att byta riggwire. Vad jag har förstått, monterar många seglare av Allegro och liknande tunga båtar, grövre riggwire inför långa, tänkta havsseglingar, där påfrestningarna på riggen är av en annan art än vad vi är vana vid här hemma. Visst, det finns i text dokumenterade ”belastningsskador” på mastbalken och masten, kanske även på röstjärnens infästningar. Även jag reagerade över den text som Lars-Olof Norlin gav uttryck för. Säkerligen många använder sig av Seldens beskrivning. Men frågan kvarstår! Förutom att ge sig ut i bidevind 7 – 8 m/s och spänna upp, finns det något annat, kontrollerat sätt att ansätta en kraftig mastheadrigg än vad som ovan nämns?
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan K:

Hej! Om man nu har en "grövre wire" än vad som kanske var tänkt från början bör man nog prata med den som har designat riggen. Om det nu är Selde´n eller Benn´s spelar ju ingen roll. I sammanhanget bör också påpekas att en vanlig 19-trådig r.f. wire dia 8 mm har en "min. brottlast på 4640kg". En motsvarande 7 mm 19 trådig Dy-form har en "min. brottlast på 4910kg". En av fördelarna med Dy-form eller Rod (heldragen tråd) är ju att man inte behöver lika mycket förspänning som vanlig 19-trådig wire kräver. Det förhållandet gäller rimligen också om man sätter dit en 8 mm wire istället för en 7 mm wire. Därvidlag ligger det ju en del i vad L-O Norlin skriver. En "kraftigare wire" borde rimligen inte kräva samma anspänning. Då kanske man också kan öppna luckor m.m. när båten ligger i hamn.. Alla båtar "rör sig" vid belastningar. Även om många båtar är rätt dimensionerade/konstruerade så finns det många "fuskbyggda" båtar. Speciellt när många byggen på 70-80 tal är gjorda av självbyggare med skiftande handlag. Ibland kan också självbyggen vara bättre än varvsbyggen. Som sagt var, prata med "riggdesignern". På min Contrast 33 hade jag tidigare max 20% av brottlasten på toppvanten. Efter att ha bytt till Dy-form tyckte jag att det räckte med 15% eftersom wiren var kraftigare(=mer stål). Kan också rekommendera en vajerspänningsmätare. Den kan man enkelt "knäppa på" när som helst och kolla om något har ändrat sig. Stefan K, BTN
Carlmagnus. (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 06:04

Carlmagnus.:

... jag tar åt mig av informationen. Nyfiken satte jag mig och "googlade", fick ett antal träffar med beskrivningar och bilder av "tråden". Jag hade aldrig tidigare hört talas om Dy-form, även om jag har sett den på varvet jag håller till på. Nu vet jag vad det är men samtidigt har jag sett någon rubrik, att "denna typ av wire inte är lämplig för cruising seglare"?! Varför framkom inte då filen i övrigt var stängd / ej öppningsbar. Har du någon kommentar till detta, frågas? Finns det någon erfarenhet registrerad om detta i så fall skulle vara fallet?
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan K:

Hej, jag tror faktiskt inte att cruisingseglare är ett dugg betjänta av varken båtar som är "mjuka" eller en stående rigg som är densamma. Tanken är att man ska kunna få förstaget sträckt så mycket som man nu önskar samt att kunna få till mastkurvan så att den blir rätt med tanke på vindstyrka&sjö. När det gäller seglen som också ska vara rimligt "stumma" och ha rätt form, så blir det lite mer kompromissande betr. mtrl.val och livslängd. Sandwichdukar tycks ha en mycket bra livslängd samtidigt som de innehåller mylarfilm med låg töjning. En mast med enkelspridarrigg som på min Contrast får en väldigt fin extra "stagning" av ett utplanat storsegel i sandwichduk. Både cruisingseglare och kappseglare tror jag har precis samma behov av rätt segelform, vilket ger mer framåtdrivande kraft än krängande. Detta sparar både båt, rigg o besättning. En liten grej bara på mitt tidigare svar; Vajert-mätaren relaterar "% gentemot wiredimensionen" (man ställer in t.ex. 7 mm på mätaren). Och % siffran relaterar till % av brottlasten för normal 19-trådig wire. Den metoden med en 2m tumstock är faktiskt lite osäker, relaterar till den valda wirens brottlast (L-O Norlins kommentar) och kräver dessutom att man först släpper riggspänningen inför mätning. T.ex. Benn´s har både Dy-form wire och bra kunskaper om sådant här. Titta på deras hemsida; www.benns.se //Stefan K
Carlmagnus (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-12-22 - 06:04

Carlmagnus:

Stefan, du har väckt min nyfikenhet. Gubbarna hos Benns känner jag till sedan tidigare.
stefan.kindeborg
Senast inloggad: 2018-04-10 - 14:59

Stefan K:

Hej o tack för det CarlMagnus. Vad trevligt! Ha en fin seglingssommar med din Allegro 33 (Förmodligen byggd här i Nyköping?). Hälsningar Stefan K, ordf. BTN