Hoppa till huvudinnehåll
admin
Senast inloggad: 2019-11-20 - 14:44
Landsström & korrosion - knepiga frågor

Gunnar S:

Min båt har all metall under vatten sammankopplad och förbunden med båtminus. En del av undervattensmetallen (propeller, bogpropeller samt kylplatta för kylkompressorn) har egna anoder, dessutom är allt anlslutet till en stor offeranod.

Detta system har fungerat fint i många år, med endast liten förbrukning av anoder, trots permanent, närmare 10 mån/år, anslutning av landström.

På senare tid har dock anodförbrukningen ökat dramatiskt, främst på den anod som sitter på kylens kylplatta.

Jag börjar misstänka att den 230 V elpatron jag nyligen anslöt till båtens vattenburna värmesystem är boven i dramat.
Värmesystemet drivs förutom av en dieselbrännare även av en en värmeväxlare ansluten till motorns kylsystem. Elpatronens metallhus är naturligtvis anslutet till landströmsjord.
Det finns ingen direkt förbindelser mellan elpatron och motorblock, men via glykolblandningen - metallen i värmeväxlaren - motorns glykolblandning - motorblocket - båtminus kan det kanske finnas en dålig men ändå befintlig förbindelse?

Vid några mätningar kom jag fram till följande:

Mellan landströmsjord och båtjord, med elpatronen oansluten (och ojordad) mäter jag spänningar mellan 0,5 - 1,2 V (olika värden olika dagar, kan ev. bero på närliggande strömanslutna båtar som försvunnit?)

Samma, men med elpatronen (och naturligtvis dess jord) ansluten till landströmmen halveras spänningen på ett ungefär.

Som ett experiment lödde jag ihop en enkel galvanisk frånskiljare av två parallellkopplade likriktarbryggor och anslöt den i inkommande landströmsjord.
Men nu mäter jag spänningar på DRYGT 8 VOLT mellan landströmsjord (efter frånskiljaren) och båtminus!

Blir alltmer konfunderad, och undrar också hur ev felpolaritet (fas och nolla vänd) i en båt, och i förhållande till andra båtar kan spela in.


Ulf Bergenlid,… (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Ulf Bergenlid, SXK båttekn.nämnd:

Förhållandet att potentialskillnaden landströmsjord - båtjord minskar då värmepatronen är ansluten tyder ju på ett visst strömläckage från landströmsjorden. Detta har sannolikt både en likströms- och en (större) växelströms-komponent som kan orsaka korrosion. Svårt att säga vad som orsakar de 8 volten (likspänning ?) då en likriktarbrygga är inkopplad. Har den möjligen blivit kopplad så att den har en likriktande verkan ?
Gunnar S (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Gunnar S:

Likriktarbryggan består av 4 st dioder, parvis parallellkopplade så att 2 st har anoden mot landströmssidan, 2 st med katoden mot landströmssidan
Poängen är att utnyttja diodens egenskap att ej leda ström under dess backspänning - ca 0,7 V. Med två dioder i serie skall ev. läckspänningar på mindre än ca 1,4 V inte 'nå' ut i båtens skyddsjordar.
Mao, litet av samma princip som en galvanisk frånskiljning med transformator.
Men i mitt fall ÖKADE alltså spänningen från ca 0.5 V till 8 V i skyddsjorden relativt båtminus med dioderna inkopplade....
Skall ta ut ett oscilloskop för att se om det är lik- eller växelspänning, eller kanske en blandning.
Kjell P (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Kjell P:

Eftersom spänningen mellan jordledaren och båtens jord ( i kontakt med vattnet) sjunker när jordledaren ansluts till värmaren indikerar att det går ström i ledaren. Normalt är jordsystemets inre impedans liten så strömmen kan vara avsevärd! Har du försökt mäta den? Detta kan förklara problemet varför offeranoderna förbrukas.

Idéen med seriedioderna är kul och borde ju fungera. Å andra sidan, om du mäter 1,2 Vrms så är toppspänningen ca 1,7 V varför dioderna kommer att leda under en kortare del av tiden.

Det är svårt att göra elektrisk felsökning per korrenspondans. Kan därför bara bidra med några idéer och tips.

Jag utgår från att du har mätt spänningarna och kontrollerat att de yttre förhållandena inte ändrats.

Kort fråga; finns det spänning mellan elpatronens hölje (jordanslutningen) och båtjord när elpatronen inte är ansluten till landsystemet? dvs felet är internt i båtens elsystem?

Vad har du för instrument? Vissa instrument mäter växelspänning utan seriekondansator, d v s kan inte särskilja en överlagrad likspänning. En annan egenskap är att vissa (enklare) instrument inte är sant rms värdesvisande utan korta spikar (från dioder, tyristorregulatorer etc) kan ge falska mätvärden.


Hälsningar





Ernst Blixt, m… (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Ernst Blixt, medlem i BTN.:

Dina mätningar visar att landnätets skyddsledare som vanligt ej har spänningen noll relativt vattnet, och att denna spänning ändrar sig med tiden eftersom förbrukningen i båtar, bryggbelysning, gatubelysning, hamnbodar, restaurang, vattenpumpar, klubblokaler och allt som kan vara anslutet till aktuell nättransformator är variabelt.

Din båts undervattensdelar blir en del av landnätets jordkrets p g a att landnätets skyddsledare har viss förbindelse med dem, som du påpekar. Detta bäddar för ökad galvanisk och elektrolytisk korrosion.

Med likriktarbryggor inkopplade mellan landnätets skyddledare och båtens jord (= batteriminus och båtens metalliska undervattensdelar) mäter du nu en högre spänning om 8 volt mellan de två jordarna. Detta kan vara ett tecken på att en ström har gått mellan de två jordarna genom dioderna och bränt sönder dem så de nu har avbrott. En annan orsak kan vara att dioderna i verkligheten har andra riktningar än de avsedda.

Om så är fallet är dina elpatroner, som skall vara skyddjordade, ej längre det.

Om man tror att man kan skydda sig med en galvanisk isolator skall den vara av godkänd typ, d v s klara värsta fall av fel utan att orsaka personrisk eller egendomsskada. Värsta fel jag kommer på just nu är att den galvaniska isolatorn kan råka ut för en felström om ca 30 ampere under en timme. Då stiger spänningsfallet över dioderna till kanske 5 volt. Då utvecklas i dem effekten 30 x 5 = 150 watt i form av värme. Den värmen skall bortledas utan att något går sönder eller tar eld. Jämför med hettan i en tänd 150 W glödlampa.

De uppmätta spänningarna liknar de som anges i rapporten "Landnätets obalansspänning. En källa till korrosion." Den finns på www.sxk.se + länkarna Fråga om teknik + Båtteknik + El.

Citat ur den rapporten: "Mot förekommande obalansspänningar skyddar ingen galvanisk isolator säkert, men det kan en isolertransformator göra."

Gunnar S (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Gunnar S:

Likriktarbryggorna, 2 st parallellkopplade klarar 30 A per styck och är monterade på en kylfläns.
Efter att jag testat med den galvaniska isolatorn kontrollmätte jag bryggorna, vilka befanns vara ok och vända i rätt riktning.

För att dämpa ev. oro, omedelbart efter att jag provat med den galvaniska isolatorn inkopplad, kopplade jag ur den och återställde båtens jordsystem.

Så mysteriet består - att jag mäter ca 0,5 V mellan skyddsjord och båtjord (utan ansluten elpatron) och 8 volt när isolatorn är inkopplad!

Jag tror, precis som någon nämt här att det kan ha betydelse om denna spänning är lik- eller växelspänning. Om läckspänningen härrör från elnätet borde den rimligen vara 50 Hz växelspänning.

Så planen inför helgen är att ta med ett oscilloskop och se vad egentligen de olika spänningarna är. Ev. likspänning läckande från båtens 24 V-system lär ju ingen isolertransformator eller galvanisk isolator ta bort...

Dessutom skall jag mäta vid olika 'fall', t.ex:
*Med olika belastningar (element) på 'min' och de andra två faserna på bryggan (3-fas utdraget till undercentralen)
*Tillfälligt koppla ur grannbåtar.
*Kontrollera polariteten mellan min båt och brygga samt grannars, och se om ev. 'vänd' polaritet har någon inverkan.
*Om det finns en likspänningskomponent bör det gå att identifiera källan genom att slå ifrån säkring efter säkring i båtens 24 V-central.

Men kommer jag ingen vart återstår bara en isolertrafo - men med tanke på kostnaden vill jag gärna vara säker på att det är enda alternativet - och att jag verkligen uppnår önskat resultat.




Seawolf (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Seawolf:

För att göra en lång historia kort:
Sätt in en isolertransformator så att du inte måste ha landströmmens skyddsjord ansluten till nånting i din båt.

Det löser dina problem. Inget annat kan lösa dina problem utan bara mildra dem:


En längre historia:

Om du frångår CE-kraven (för installation utan isolertransformator) att skyddsjord skall vara förbunden med båtminus (= motorminus) och bara låter skyddsjorden gå till de använda 230-voltsapparaterna, vanligen varmvattenberedare/elpanna och laddaggregat och alltså inte båtminus/motorjord så minskar problemen. I synnerhet om du använder stickproppar i stället för strömbrytare för att sätta på och av dem. På så vis bryts även skyddsjorden när de inte används.

Varmvattenberedare/elpanna är särskilt lömska, för de leder skyddsjorden till sina metallhöljen, som via vatten leds vidare til motorgods och ut i havet. Så minimera tiden skyddsjorden är ansluten till dessa genom att använda stickkontakter och inte brytare.

Laddaggregatet innehåller i sig alltid (rimligtvis?) någon form av transformator, så där skall inte skyddsjorden ledas vidare till båtminus. Det är enkelt att ohm-mäta i alla fall med laddaren avslagen och frånkopplad allt annat.

Så kallade galvaniska skydd klarar några volts obalansspänning, vilket eventuellt kan duga nere i Europa. I Sverige är däremot genomsnittet av markens ledningsförmåga 100 (hundra!) gånger sämre än det är i på Europas kontinent. (Uppgift från Vattenfalls kraftledningsavdelnings jordningsanvisningar). Konsekvensen av detta är praktiskt att obalansspänningen här är mycket större än i Europa för det är svårare att få god jord här. Dina mätningar med dubbla likriktare visar just detta. Och skulle du sätta dit fyrdubbla så skulle du nog finna att du fick 16 volt. Det beror på att obalansströmmens spänningsfall antingen lägger sig över den långa gulgröna ledaren till dig, eller över något högohmigare om det finns (=bryggorna)

Så alltså: köp en isolertransformator och kapa mellan gröngul och båtens 12v-system. Inget annat hjälper i Sverige.