Hoppa till huvudinnehåll
kuling
Senast inloggad: 2014-05-26 - 19:25
Laddning av startbatteri

Lennart Lundin:

Förutsättning: Uppdelad start och förbrukningskrets. Provokativ fråga: Varför låta motorns generator ladda startbatteriet genom diod, relä etc när tillräcklig laddning erhålls genom tvåkrets 230V-laddare någon gång under säsongen?
Erfarenhetsmässigt har en 40 hk motor med 75Ah startbatteri (biltyp) startat över 70 gånger utan laddning! Visst en motor kan vara trögstartad men en tredje huvudströmbrytare kan låta förbrukningskrets ge tillräcklig kraft i en nödsituation. Jag vill undvika allt som kan krångla och vore tacksam för en utredning över begreppet nödvändig laddning av startkrets.

Ove Thorin SXK… (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Ove Thorin SXK Vk Tekniska kommitté:

Hej Lennart
Jag håller fullständigt med dig. Jag tycker det läggs onödigt mycket energi och krångel för att ladda startbatteriet. Jag har haft laddfördelare, men tagit bort alltsammans. Jag har en huvudbrytare med släpande kontakter och fyra lägen 0,1, 2, 1+2,. Normalt är inte startbatteriet inkopplat, jag startar normalt på förbrukningsbatteriet. Förbrukningsbatterierna skall inte vara så urladdade efter någon eller några nätter att de inte klarar att starta motorn, då har man tagit ut för mycket ur dom. Starbatteriet laddar jag någon gång med landström eller när jag går längre sträckor och förbrukningsbatterierna är fulladdade. Jag har då också möjligheten att använda hela batteribanken vid en svårstartad motor t.ex efter luftning.
Hälsningar Ove
Dick Pettersson
Senast inloggad: 2014-05-12 - 20:12

Dick Pettersson:

TILL LENNART LUNDIN: Alla har ju inte tillgång till "bryggström". Dessutom behöver man inte en 2-kretsladdare i ett väl fungerande 2-batterisaystem. Är batteriseparatorn av relätyp så får man ju "tvåkretsladdning" så att säga på köpet. Vad händer om förbrukarbatterierna råkar vara "tomma" när Du skall starta?

TILL OVE THORIN: Vad menar Du med "krångel"? Målet med ett automatisk 2-batterisystem är ju att undvika krångel! Vi är väl inte ute på sjön för att hålla på med laddningssystemet! Vad för typ av batteriseparator (laddningsfördelare) hade Du? Generatortyp? Varför tog Du bort den? Visst kan ett fulladdat startbatteri räcka till sommarens alla starter men det är ju inte fel att hålla startbatteriet på topp. Då mår det bäst! När jag luftar bränslesystemet på min Yanmar använder jag ventillyftarna för att avlasta startmotorn.

ALLMÄNT: Vi som skriver på "Forum" kan tillåta oss att "labba" med olika lösningar då vi förhoppningsvis vet vad vi gör. Men de allra flesta båtägare vill nog ha ett automatiskt 2-batterisystem som de kan lita på "och glömma".

Själva grundtanken med ett automatiskt 2-batterisystem är ju att man ALLTID skall kunna starta motorn även om man råkar ut för att förbrukarbatteribanken är tömd, vilket är fullt möjligt. Men 2-batterisystemet måste givetvis vara fackmässigt uppbyggt! Det finns olika lösningar men alla är inte bra.
Finessen med flerläges omkopplare har jag aldrig riktigt förstått!

ATT LÄSA/ÖPPNA:
På Kryss nr: 1 - 2002 under rubriken "Åtta glas" och senare svar.
www.delabmarine.se , WEB-boken. Där finns -PDF-schemor att hämta!
Ernst Blixt, s… (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Ernst Blixt, sekreterare i BTN.:

I Svar 2 skriver Dick Pettersson om ett svarsinlägg i Åtta glas. För enkelhetens skull följer här en kopia av det.

Från På Kryss nr 5-6/2002, ÅTTA GLAS.

I Anders Egerös inlägg "El igen" under "Åtta glas" i På Kryss nr 1/2002 redovisar han sin syn på batterier och laddning ombord. Nedan följer vår syn på strömförsörjningen ombord.

Vi tror att han helt har missat syftet med ett 2-batterisystem ombord som ju är att skapa hög startberedskap d.v.s. att man när som helst ska kunna starta motorn.

Han menar - om vi förstått honom rätt - att man i en "halvtonnare" eller mindre kan strunta i att ha ett 2-batterisystem ombord. Vår kommentar är att ha ett 2-batterisystem i båten inte har med båtens storlek att göra. Det handlar om säkerhet.

De finns exempel på båtägare som prisat sitt 2-batterisystem när vinden plötsligt kantrat 180 grader mitt i natten i mysviken men också de som råkat illa ut när man inte kunnat starta motorn på grund av att man tömt sin enda batteribank under en kväll med stor elförbrukning.

Ett annat läge då man behöver mer startström än normalt, dvs ett välladdat batteri, är då man fått luft i dieselsytemet och behöver köra startmotorn extra mycket vid återställande av motorfunktionen.

En allmän återgång till det gamla en-batterisystemet är inget att rekommendera. Det kan möjligen passa den pysslige som ofta kollar laddningsstatus och kopplar bort förbrukare innan kvarvarande laddning blivit riskabelt liten. Han kollar också genom att göra kapacitetsprov på varje batteri individuellt för att i god tid sortera bort åldrade batterier som kan urladda både sig själv och de övriga.

I ett väl fungerande två-batterisystem är startbatteriet i det närmaste fulladdat och den återladdning som krävs efter en normal motorstart är bråkdelar av en amperetimme. Laddningsströmmen till startbatteriet omedelbart efter motorstart kan kanske bli cirka 10 ampere för att ganska snart sjunka till någon ampere samtidigt som laddningsströmmen till belysningsbatteriet förblir kanske 30-40 ampere till dess laddningsspänningen slutar stiga och laddningsströmmen först då börjar sjunka. Startbatteriet utgör alltså ingen större belastning på generatorn. Följaktligen kan man i stort sätt bortse från startbatteriets laddningsbehov och ägna sig åt belysningsbatteribanken. Alla laddningsdon ansluts därför till belysningsbatteriet.

Det finns i huvudsak två sätt att skapa ett automatiskt 2-batterisystem. I det ena använder man en batteriseparator bestående av två dioder som bara kan leda laddningsström från generatorn till respektive batterigrupp. Diodseparatorn kräver på grund av diodspänningsfallen viss modifiering av laddningssystemet.

I det andra använder man ett relä som aktiveras av laddningsspänningen och parallellkopplar startbatteriet med belysningsbatteriet när laddningsspänningen blivit högre än ca 13,6 volt. Belysningsbatteriet laddas då direkt av generatorn, startbatteriet via reläkontakten. Reläseparatorn kan inte avgöra vilket laddningsdon som laddar varför en ansluten batteriladdare så småningom också kommer att ladda även startbatteriet när reläkontakten sluter.

När det gäller laddningskapacitet kontra belysningsbatterikapacitet är det en fråga om förhållandet mellan tillgång till laddning och efterfrågan på amperetimmar. Kör jag mycket motor, har tillgång till landström och dessutom har solcellspanel kan jag också ha stor batterikapacitet. Gäller motsatsen, som väl är vanligast, får jag hålla igen på belysningsbatterikapaciteten. Batterier som är ständigt dåligt laddade åldras snabbare på grund av sulfatering.

Han talar om ett laddningsrelä som sänker laddningsspänninger ju närmare man kommer. Vi vet inte vad detta är för regulator. En standardregulator har inte den funktionen.

Att ha en hygglig multimeter ombord är bra. Men användandet kräver viss kunskap i ellära.

KRYSSARKLUBBENS BÅTTEKNISKA NÄMND.

Ove Thorin SXK… (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Ove Thorin SXK Vk Tekniska kommitté:


Hej Dick
Jag vet att du är proffs och jag bara en glad amatör på detta område. Jag vet hur mitt system fungerar och är nöjd med det.
Du hade några frågor, jag skall försöka svara.
Du undrade vad jag menade med krångel. Jag tycker att ditt schema på automatiskt tvåbatterisystem är krångligare än schemat på ditt manuella tvåbatterisystem, ingen kritik mot dina scheman. Du skrev labba med olika system. Mitt system är som ditt manuella system, med den skillnaden att jag har lika grova kablar till förbrukningsbatterierna som till startbatteriet, då jag vill kunna starta även från förbrukningsbatterierna, dessutom har jag huvudsäkringar till förbrukningen. Det är länge sedan jag tog bort laddfördelaren men kan det har funnits något som hette "Surtron" som det blev kortslutning i. Jag har en två polig 75A generator. Jag har inga manuella ventillyftare på min motor, 50 Hk Perkins. Det är väl mest förekommande på mindre motorer där det också finns vev. Jag har för mig att Volvo Penta tog bort sina manuella ventillyftare på VP 11c i samband med att man slopade veven och sedan fanns vev och ventillyftare som tillbehör. Jag ser heller inga fördelar med ett fyrlägesvred, det har samma funktion som två vanliga huvudbrytare, den satt som original från fabrik. Jag ser inte mitt system som ett start batteri och förbrukningsbatterier, utan som två batteribankar en på ca 300 Ah till allt och en i reserv på ca 75 Ah till start eller annat viktigt ombord i nödfall. Enda nackdelen är att jag måste komma ihåg att någon gång koppla till reservbatteriet så att det får laddning och koppla ifrån det i naturhamn. Jag har för avsikt att sätta huvudsäkringar mellan batterierna och huvudströmbrytaren. Hur många A är lämpligt till en 50 Hk diesel, kablar 35 mm2, enkellängd ca 1,5 m?
Hälsningar Ove


Lasse L (ej verifierad)
Senast inloggad: 1970-01-01 - 01:00

Lasse L:

Jag har 2 generatorer, Motorsidan 50 amp. Servicesidan 70 amp.
Motor försörjer start, motorinstrument, ankarspel och bogpropp.
Service resten i båten.
Skulle någon sida haverera får en "startkabel" sköta överkopplingen.
Har inte haft några problem med för "lite" ström någon gång.
Motorn är oftast igång när bogpropp. eller ankarspel används.
För säkerhets skull är den elektriska stoppen till motorn borttagen och ombyggd till mekanisk. Ett eventuellt elfel skall inte kunna stoppa motorn.
kuling
Senast inloggad: 2014-05-26 - 19:25

Lennart Lundin:

Främst ett genmäle till Dick: Vi är medvetna om att du talar i egen sak eftersom du saluför elautomatik med bl a reläer o dioder. Vi som är hyfsat tekniskt kunniga behöver inte en automatik som dels kostar pengar och därtill kan förorsaka problem.
Automatik är till för de som inte tänker tekniskt och när något går sönder uppsöker en båtelektriker.
Har man en bra omkopplare (eller i nödfall startkablar)mellan kretsarna så uppkommer i praktiken aldrig några problem och förbrukarkretsen får maximal laddning. Därtill utan förluster om laddkabeln går utan avbrott och ledningsarean är väl tilltagen (vilket den oftast inte är).
Dick Pettersson
Senast inloggad: 2014-05-12 - 20:12

Dick Pettersson:

Jag tillverkar och saluför INTE "dioder".

Den artikel som återges i svar 3 ovan är redigerad av och signerad KRYSSARKLUBBENS BÅTTEKNISKA NÄMND.

Vilken risk är störst: Att ett skiljerelä går sönder eller att båtägaren glömmer omkopplaren i fel läge?

Hur många procent av de båtägare som har ett 2-batterisystem ombord "tänker tekniskt"? Litar man inte på skiljereläet kan man ju ansluta en huvudbrytare mellan batterigrupper och sedan gömma nyckeln.