Kustbevakningen tar över sjöräddningen

I juni 2025 fick utredaren Johan Krafft regeringens uppdrag att analysera om sjö- och flygräddningen borde få en ny hemvist. Den 29 april 2026 lämnades betänkandet i form av en departementspromemoria. 

Slutsatsen: Kustbevakningen har bäst förutsättningar att leda och utveckla räddningstjänsten till sjöss och i luften, medan Myndigheten för civilt försvar (det nya namnet på MSB sedan 1 januari 2026) får ansvaret för det övergripande utvecklingsarbetet.

Varför en flytt?
Bakgrunden är välkänd. Sjö- och flygräddningen vid Sjöfartsverket har under flera år gått med förlust – mellan 126 och 199 miljoner kronor om året – och investerings- och utvecklingsarbetet har eftersatts. Samtidigt vill regeringen renodla Sjöfartsverket mot dess primära målgrupp: handelssjöfarten. Ett försämrat säkerhetsläge i Östersjön och lärdomarna från grundstötningen av Marco Polo i Hanöbukten har dessutom gjort frågan om en starkare samlad räddningsförmåga akut.

Efter att På Kryss tagit en informell kontakt med Rescue Sweden i Käringberget så uppger de att åsikterna är blandade om hur bra förslaget är. 

– Många tror att det kan bli bra, medan andra är mer tveksamma, säger en anställd på Sjöräddningscentralen.

Det här föreslår utredningen
Utredningen rekommenderar en uppdelning mellan operativ verksamhet och övergripande styrning:

• Den operativa verksamheten – sjö- och flygräddningscentralen JRCC, helikopterverksamheten och SAR systemledning – flyttas från Sjöfartsverket till Kustbevakningen.
• JRCC byggs ut till en samordnad räddningsledning för sjöräddning, flygräddning och miljöräddning till sjöss.
• Myndigheten för civilt försvar tar över utveckling, utbildning, tillsyn och föreskriftsrätt för sjö- och flygräddning samt miljöräddningstjänst till sjöss. Tillsynsansvaret förs över från Transportstyrelsen och Kustbevakningen.
• Sjöfartsverkets instruktion ändras: verket ska fortfarande ha förmåga till sjöräddning och kunna bistå räddningsledare på begäran, men det operativa huvudmannaskapet försvinner.
• Finansieringen behåller dagens struktur – farledsavgifter, flygavgifter och vissa andra avgifter samt anslag – men anslagsdelen ska framöver omfattas av ordinarie pris- och löneomräkning.
• Cirka 170–200 anställda berörs. Utredningen bedömer att förslagen inte leder till övertalighet.

- Utredaren svarar klokt på frågan vilken myndigheten som kan ta hand om Sjöräddningen i Sverige, argumenten för att Kustbevakningen är lämplig är många men vad händer med båtfolkets vilja att larma? Du ringer inte till Polisen eller Tullen om du behöver en ambulans på land, säger Fredrik Norén, generalsekreterare på Svenska Kryssarklubben.

Sjöräddningssällskapet kvar
För svenska seglare och motorbåtsägare är frågan om Sjöräddningssällskapet (SSRS) en viktig fråga. Sällskapet är idag med på cirka 80 procent av sjöräddningsärenden – för närvarande långt mer än Sjöfartsverket (31 %), Kustbevakningen (20 %) och kommunal räddningstjänst (17 %). Enligt utredningens bedömning bör SSRS roll inte förändras. Utredningen öppnar för att SSRS ska kunna vara samlokaliserat med JRCC och få bättre möjligheter att delta i utvecklingsarbetet via Myndigheten för civilt försvar. Men det finns en allmän rädsla att SSRS kommer att mer sällan bli inkallade, då KBV i första hand kommer använda sina egna resurser, och det kan på några års sikt riskera en begränsad uppgift för Sjöräddningssällskapets fartygsflotta, och i förlängningen dess finansiering.

- Vi delar inte utredningens slutsatser kring en flytt av sjöräddningen till Kustbevakningen. Däremot välkomnar vi flera av de utvecklingsförslag som presenteras och som kan genomföras inom ramen för nuvarande modell, säger Lars Samuelsson, vd på Sjöräddningssällskapet SSRS.

Vad kostar det – och vem betalar?
Den ekonomiska sidan är förhållandevis odramatisk. Utredningen föreslår att den ökade belastningen på statsbudgeten – som uppstår när sjö- och flygräddningen omfattas av pris- och löneomräkning – finansieras genom ett permanent indrag på 10 miljoner kronor av tilldelade anslag. Handelssjöfarten ska även fortsättningsvis betala för sin del via farledsavgifter, civilflyget för sin via undervägsavgifter, och kostnader för räddning av bland annat fritidsbåtar och privatflyg ska finansieras via anslag. Kommunernas och regionernas ekonomi påverkas inte.

Vad händer nu?
Departementspromemorian går nu ut på remiss innan regering och riksdag tar slutlig ställning till lagändringarna. Om förslagen genomförs väntar förordningsändringar i bland annat lagen och förordningen om skydd mot olyckor, instruktionerna för Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Myndigheten för civilt försvar samt i förordningen om statliga myndigheters beredskap.

För båtlivet är det viktigaste budskapet att den operativa räddningskedjan – från VHF-anrop till helikopter och räddningsbåt vid kaj – är tänkt att fungera precis som idag. Den blå-gula färgställningen kan komma att ersättas av Kustbevakningens röda och blåa, men numret att ringa, organisationerna som svarar och den frivilliga ryggrad som SSRS utgör består.

Så här säger Sjöräddningssällskapet:
Sjöräddningssällskapets bedömning är att den svenska sjöräddningen, byggd på dagens samverkansmodell, är en av de mest välfungerande i världen. Varje år räddas ett mycket stort antal människor till sjöss och dödstalen är internationellt sett mycket låga. I princip alla som larmar själva kan också räddas, vilket visar på ett mycket effektivt system.

Vi menar att det är svårt att förena ett rättsvårdande uppdrag med humanitär räddningstjänst. På land skulle det exempelvis inte vara aktuellt att använda brandkårens stegbil vid en polisiär insats. Sjöräddningens styrka bygger på förtroende, frivillighet och en tydligt humanitär grund. Den rollen behöver vara oberoende och inte kunna ifrågasättas.

I en tid präglad av oro och osäkerhet i omvärlden ser vi risker med att genomföra stora organisatoriska förändringar i ett system som fungerar väl och som dessutom kan påverka Sjöräddningssällskapets verksamhet i grunden.

Vi delar därför inte utredningens slutsatser kring en flytt av sjöräddningen till Kustbevakningen. Däremot välkomnar vi flera av de utvecklingsförslag som presenteras och som kan genomföras inom ramen för nuvarande modell. Vi noterar också att utredningens förslag inte löser finansieringsfrågan, trots att detta tidigare lyfts fram som ett centralt motiv för översynen, skriver Lars Samuelsson, vd på Sjöräddningssällskapet SSRS.