Arbetsdag på Lövhällen – gemenskap och engagemang på Ridön

Jag, redaktör Micke Westin, är ute och samlar material till vinterns nummer och försöker under tiden träffa så många funktionärer i Kryssarklubben som möjligt. Att färdas med segelbåt är inte särskilt snabbt, och antalet platser man hinner besöka är begränsat – men just Ridön har länge stått på min önskelista. Kretsmedlemmar brukar tala varmt om viken och det natursköna reservatet.

När jag anländer oanmäld och anonym på kvällskvisten, kommer besättningarna från de andra båtarna genast ut, tar tamparna och hälsar mig varmt välkommen till Lövhällen. Efter lite uppstädning och mat efter dagens etapp från Hjälmaren, ansluter jag till den lilla gruppen i tältet på land. De förklarar att tältet är skönare när det blåser lite, även om borden ute på bryggnocken har kvällssol något längre. Jag blir direkt inbjuden i gemenskapen och efter att vi presenterat oss delar de med sig av vad som är på gång i kretsen.

De berättar att Västerås sjöscouter tidigare hyrt en stuga på ön, till vilken bryggan hör, men att så inte längre är fallet. Det skapar ett visst juridiskt osäkerhetsläge kring hur länge man får använda platsen, vilket i sin tur begränsar möjligheten till större ekonomiska investeringar. Trots detta har mycket blivit gjort – tack vare att kretsens medlemmar själva tar ansvar och genomför arbetet.

Man berättar också om en aktiv föredragsserie under vintersäsongen, och om hur Västerås är en mycket aktiv fritidsbåtsstad med över 3 000 båtplatser, som ägs av kommunen. För att hantera kontakten med kommunen har de lokala båtklubbarna gått samman och bildat ett aktiebolag som fungerar som motpart – ett samarbete som har fungerat väl och bidragit till att hålla nere avgifterna.