34 förslag ska ge Stockholms skärgård en friskare framtid

Bakom förslagen står nätverket Ekosystembaserad Havsförvaltning (EBHF), som sedan 2021 samlat myndigheter, forskare, kommuner, företag, organisationer och engagerade privatpersoner kring frågan om hur skärgårdens havsmiljö ska kunna återhämta sig och samtidigt fortsätta vara en plats för boende, näringsliv och friluftsliv.

Äldre tvåtaktare kan fasas ut

En av de mest långtgående åtgärderna är ett förslag om att på sikt förbjuda äldre tvåtaktsmotorer. Motiveringen är att de fortfarande släpper ut stora mängder oförbränt bränsle direkt i vattnet jämfört med modern fyrtakts- och eldrift.

För att underlätta omställningen föreslås också olika former av skrotningspremier för båtägare som väljer att byta till elmotor eller annan mer miljövänlig teknik.

För många fritidsbåtsägare skulle ett sådant system påminna om tidigare skrotningspremier för bilar, där ekonomiska incitament används för att påskynda teknikskiften.

Slut på giftiga bottenfärger?

Även båtbottenfärgerna står i fokus. Arbetsgruppen Naturskydd och fritidsbåtar vill se en utfasning av de giftiga färger som fortfarande används för att motverka beväxning.

Koppar och andra biocider som läcker från båtbottnar har länge varit en omdiskuterad fråga i Östersjön. Samtidigt har utvecklingen av alternativa metoder gått snabbt. Borsttvättar, hårda färgsystem och olika typer av giftfria beläggningar används redan i dag av många båtägare.

Förslaget pekar mot en framtid där rengöring och mekaniska metoder i större utsträckning ersätter kemiska lösningar.

Framtidens båtmackar

Ett av de mer konkreta förslagen handlar om att skapa miljösmarta båtmackar runt om i skärgården.

Tanken är att en modern båtmack inte bara ska erbjuda diesel och bensin utan fungera som ett komplett servicecentrum för hållbart båtliv. Här ska det finnas möjlighet att tanka HVO100 och alkylatbensin, ladda elbåtar, tvätta skrov och tömma septiktankar.

Om förslaget blir verklighet skulle det kunna minska både utsläpp och praktiska hinder för båtägare som vill göra mer miljövänliga val.

Skydda känsliga naturmiljöer

Programmet lyfter också behovet av att minska fritidsbåtarnas påverkan på känsliga grunda havsområden. Bland annat diskuteras åtgärder för att skydda viktiga livsmiljöer som ålgräsängar och lekvikar.

Ålgräs fungerar som barnkammare för många fiskarter och binder dessutom stora mängder kol. Ankarskador, muddringar och intensiv båttrafik kan påverka dessa miljöer negativt.

Här handlar det dock främst om bättre kunskap, planering och styrning snarare än nya generella förbud för båtägare.

Fossilfri trafik även till sjöss

Utöver fritidsbåtarna omfattar programmet även den kommersiella sjöfarten och skärgårdstrafiken. Arbetsgruppen Fossilfri skärgårdstrafik vill se nationella mål som ger rederier och trafikhuvudmän bättre möjligheter att investera i eldrift, alternativa bränslen och energieffektiv teknik.

Även om förslagen främst riktar sig till yrkessjöfarten kan de få betydelse för fritidsbåtssektorn genom att ny teknik utvecklas snabbare och blir mer tillgänglig även för privata båtägare.

Fisket ska förvaltas närmare kusten

En annan central del av programmet handlar om fiskbestånden i Östersjön. Arbetsgruppen för regional fiskeförvaltning vill flytta mer av beslutsfattandet närmare de områden där fisket bedrivs och föreslår ett mer regionalt och ekosystembaserat system.

Bland förslagen finns att permanenta den utvidgade trålgränsen på 12 sjömil, införa regionala fiskelicenser och skapa lokala kvoter som ska gynna det småskaliga kustfisket. Ett särskilt "aktsamhetsområde" föreslås också för Ålands hav, där fisket ska kunna anpassas efter lokala förutsättningar och ekologiska behov.

Målet är att stärka fiskbestånden, öka mängden större rovfisk och samtidigt skapa bättre förutsättningar för lokala fiskerinäringar. Förvaltningen av säl och skarv lyfts också fram som en viktig del av helheten.

Lokala åtgärder och nya perspektiv

Alla förslag handlar inte om regler och förbud. Arbetsgruppen Effektiv åtgärdsförankring vill skapa bättre stöd för markägare, föreningar och lokala initiativ genom kunskapsnätverk och ett särskilt åtgärdssekretariat som kan hjälpa till att driva miljöprojekt från idé till genomförande.

Bland de mer visionära förslagen finns ett framtida "Östersjöombud" – en funktion som skulle kunna företräda havets intressen i samhällsplanering och politiska beslut.

Samtidigt efterlyser arbetsgruppen för fossilfri skärgårdstrafik tydligare nationella mål för att minska utsläppen från fartyg och skapa långsiktiga förutsättningar för investeringar i fossilfria transporter.

Helhetsperspektiv på havet

En viktig del av arbetet har varit att försöka förstå sambanden mellan olika miljöproblem. Forskare från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har därför tagit fram en modell som visar hur olika delar av ekosystemet påverkar varandra och vilka konsekvenser olika åtgärder kan få.

Tanken är att undvika att lösa ett problem samtidigt som man skapar ett annat. Ett ekosystembaserat synsätt innebär att fiskbestånd, sjöfågel, båtliv, turism, klimatpåverkan och lokala näringar måste ses som delar av samma system.

Alla de 34 förslagen kommer inte att bli verklighet över en natt. Men tillsammans ger de en tydlig bild av hur forskare, myndigheter och regionala aktörer anser att Stockholms skärgård behöver utvecklas för att framtidens generationer ska kunna njuta av ett hav i balans – med levande fiskbestånd, friskare vatten och ett hållbart båtliv.

Läs hela förslaget på https://ebhf.se/wp-content/uploads/2026/05/Atgardsprogram-Stockholms-skargard-maj-2026.pdf