fre, 2018-01-26 13:26 #1
linssen35
Senast inloggad: 2018-10-13 - 14:21
Uppleva Europas vattenvägar, kanaler och floder

Uppleva Europas vattenvägar kanaler och floder

Det har vi gjort i många år och tänkte ge andra båtkollegor möjligheten att göra samma minnesvärda upplevelser.

Båten är en välutrustad Linssen 35 Grand Sturdy ofta kallad kanalernas RR.

Sovplatser i 2 kabiner utan att bädda i soffor som dock erbjuder extra möjlighet utan att salongen tas i anspråk.

Mer kan berättas om båten men intresserade söker på nätet eller ringer oss.

Kortfattat menar vi att

- inte konkurrera med uthyrare

- erbjuda vår erfarenhet och rådge med navi anvisningar även för länder utanför Holland

- båten finns på varv i Friesland/Holland

- skeppare/ handledare kan erbjudas

Vinstintresset är underordnat önskan att få fler att upptäcka livet på Europas kanaler.

Ring +46 70 5608118 eller skriv bjarnenilsson150@gmail.com

Annette o Bjarne Nilsson  - Medlemsnummer: 792468 SXK 

 

Till toppen
  • Logga in för att skriva kommentarer
  • 1410 visningar
fre, 2018-01-26 14:04 #2
linssen35
Senast inloggad: 2018-10-13 - 14:21
Hej vill ni läsa om vår första färd genom europas vattenvägar kommer den här (utan bilder)
 
Europas kanaler – mer än bara en genväg
 
 
Tllfrågad att skriva något om vår färd på Europas kanaler var min första reaktion – varför det? Allt som lästs har haft den likhet som kännetecknar artiklar med loggboken som bas.
Det var lite segt att finna en delvis annan ingångsvinkel tills idén att läsa Göran Schildts reseberättelser i ämnet dök upp. Önskeresan blev het nattlektyr med mycket större behållning nu än då boken lästes första gången på 60-talet. När så lite har förändrats på snart sextio år måste resor på Europas kanaler fortsatt ha lite av äventyr, upptäckarglädje och sinnesfrid kvar, även för andra besättningar än Daphnes och Chrisanelles. Kanalfärder är alltid ett äventyr. Vår sjövana är etablerad under ca 25 års sommarseglingar i nordiska farvatten – skepparens under något längre tid och i något fler farvatten. Detta är inte avgörande. Viktigast 
av allt är att man tycker att det skulle vara kul att upptäcka Europas vattenvägar och kultur. Kanal-Europa visar verkligen framsidan av de samhällen man besöker under båtfärden. En viss båtvana, ja – en viss planering, ja – men inte för mycket, för då blir färden mera lik en vanlig bilsemester. Att färdas i båt är själva resandets krydda. Göran Schildt uttrycker det mer filosofiskt och välformulerat i Önskeresan, utgiven 1949: ”Först nu inser jag till fullo hur lyckligt det är att resa såsom vi gör: båten, den praktiska uppgiften att genomföra navigationen ned till Medelhavet, är en ständigt inspirerande förgrund som på ett naturligt sätt skänker liv åt alla de växlande bakgrunderna. Utan detta båtperspektiv vore allt vi ser tämligen likgiltigt eller i varje fall sammanhangslöst. Nu får den mening, vävs in i någonting betydligt reellare än det vanliga 
turistandets planlösa stämningsjakt. Från denna iakttagelse är steget inte långt till ett allmänmänskligt konstaterande: livet kan inte ses i största allmänhet, det måste ses från någon synpunkt .”
 
Med i skeppsbiblioteket finns böcker om världskrig, konst, vin och mat, speciellt inhandlade för att vara en del av bakgrunden till våra upplevelser. Vi rekommenderar även Önskeresan, särskilt för den kulturhistoriskt intresserade. Denna och andra böcker utgör ett bra komplement till Tovås och Gustafssons likaledes mycket användbara handböcker, liksom vår egen tidskrift Odyssé. Hur mycket tid skall avsättas för upplevelser på och vid sidan av dessa vattenvägar? Att senarelägga färden tills pensionen inträder, eller till ett sabbats-(halv-)år är inte
nödvändigt. Det finns tillräckligt många goda platser för uppläggning under färd och under hela året, både på land och i isfritt vatten och dessutom till en mycket överkomlig kostnad. Jo, Chrisanelles besättning utgörs av glada pensionärer, vi tog sju–åtta månader på oss under två båtsäsonger och gjorde fyra uppläggningar på ställen som beslöts under gång.  Vi gjorde två månaders uppehåll under juli–augusti vid två tillfällen, likaledes vinteruppehåll vid två tillfällen. Det kunde lika gärna ha blivit flera uppehåll och med kortare intervaller, kostnaderna för båttillsyn och resor är verkligen överkomliga, särskilt i en ekonomi som är mer expansiv än pensionärens. Som rubriken antyder är det inte givet att man skall ha som mål att lämna kanalvägarna om man trivs med dessa farvatten. Kostnader av olika slag är lägre än för en genomsnittlig svensk båtsäsong. Därtill är kravet på diverse utrustning väsentligt lägre än vid färder kring våra kuster. Om detta vittnas i många båtar som förflyttar sig från norra Holland till Medelhavskusten och tillbaka med ibland olika besättningar. Inom mycket överskådlig tid kommer vattenvägarna i riktning Svarta havet via Wien också att bli tillgängliga.
 
Något om de kanaler Chrisanelle har erfarenheter av Färdvägen bestäms delvis av båtens fysiska dimensioner. Chrisanelle är en förlängd 
(12,5 m) Elvström Coronet 38 motorseglare med fast doghouse, targabåge och ett djupgående fullastad i sötvatten av ca 1,65 m. Höjd inklusive teleskopisk akterstolpe för flaggor och antenner är 2,65 m, bredden 3,65 m. Maskinen ger ca 55 hkr. Det finns en bogpropeller och totalt antal personer i besättningen är mestadels två.  Inställningen är att resan är målet, varför cyklar och kollektivtrafik får medverka till upplevelserna.  Vår färd gick i sammandrag från Travemünde med rakt sydlig kurs längs den gamla östtyska gränsen till Elbe och Braunschweig, därefter rakt västerut mot Hannover, Minden och Osnabrück, för att strax därefter leda oss norrut mot Emden och saltvatteninflödet från Nordsjön, med tidvattnet över mynningen till Delfzijl. Alternativt kan den som väljer att ta med masten segla hela vägen hit via Kielkanalen och Cuxhafen, för att nu eller senare i södra Holland rigga av för den vidare färden på de inre vattenvägarna. Färden hit kännetecknas av raka, lite enformiga kanaler men många trevliga upplevelser och bra träning för besättningen under bekymmerslös kanalfart. 
 
Riggen transporterades separat Vi var övertygade om fördelarna med att låta riggen stanna hemma och tillsammans med bommar, segel och stor rigglåda transporteras till den plats där påriggning eventuellt skulle ske. Detta visade sig vara ett beslut som ökade komforten. Kostnadsmässigt blev det mycket överkomligt.
Holland Vi fortsatte från Delfzijl över Groningen, och Leeuwarden till Amsterdam. Till skillnad från de tyska kanalerna är de holländska rena dockhemmen. Vi spenderade därför mer än två månader fram och tillbaka i det mesta av Holland utan att bli mätta på upplevelser. Särskilt skall nämnas besök i gamla Nordsjöhamnar som blivit invallade och också invaggade i en törnrosasömn i förhållande till det barska Nordjöklimat som präglat områdena kring nuvarande IJsselmeer och framförallt bakom den konstgjorda Flevoland där Nordsjöandan lever kvar trots övergången till mer stillsamt ålafiske på grundare vatten.
 
Alternativa kanalvägar Vi gick genom Amsterdam dagtid och kunde med millimetermarginal passera de dussintal starkt trafikerade innerstadsbroar som annars bara öppnar nattetid för samlade fartygskolonner. Liksom T-korset efter Osnabrück är Amsterdam ett vägskäl där vägvalet får göras med lite längre framförhållning. Det gäller att välja mellan den västra sidan av Holland och Belgien mot Paris, eller den högra och kortaste vägen över Maastricht, Namur mot Saône ➜
och Rhône eller ännu mer mot öster via Köln och Koblenz mot samma mål. Tack till Ebbe Gustafsson vars handböcker ledde oss västerut i en omväxlande resa med möjligheten att passera sköna saltvattenområden i det holländska Zeeland och ett Belgien som inte helt svarade mot det ”lort-Belgien” som ofta beskrivs av dem som färdas i den östliga delen av landet. 
Till Paris västerifrån Beslutet att anlöpa Paris från väster togs under  ett vinteruppehåll och tillhör också de bättre besluten. Här kommer världen in via Le Havre, flytande på Seine mot både Eiffeltorn och frihetsgudinna. Vi stannade länge i hamnen vid Bastiljen och fortsatte österut på lilla Seine till nästa viktiga vägval vid St-Mammés och Champagne s/Seine där några ställs in för ett trippelval medan de som på grund av djupgåendet får välja bort ”Bourgogneköret” och istället välja mellan det nordliga ”Champagne-köret” via Marne och det sydliga Loire/Sancerre-köret. 
 
Alla tre vägarna leder till en av två anknytningar till Saône, antingen vid St. Jean de Losne eller via Chalon sur Saône. De bjuder på mycket olika upplevelser. Vi säger denna gång tack till Carl-Eric Tovås som 
personligen rådde oss att ta den sydliga vägen, som vi i brist på egna erfarenheter av de andra alternativen anser vara ett mycket lyckat val med några av de bästa upplevelserna hitintills under färden. Man styr i hög grad sin egen dag via automatiska slussar i vindlande och färgstarka passager med obetydlig kommersiell trafik. Sträckan saknar större tillväxt/handelscentra, men är full av hantverks-, landsbygds- och kulturupplevelser i en mycket sinnlig atmosfär. Det negativa är möjligen att vi här fick avvika från Daphnes färdval samt att framtiden för denna sträcka är något oklar; det garanterade segelbara djupet har reducerats från 2,20 till 1,80 m på bara ett decennium. Djupet är tillräckligt för nästan alla idag och utgör inget problem för framtiden om man inte medvetet låter sträckan ytterligare slamma igen. Risken finns, 
Författarna njuter! eftersom kommersiella trafikeringsmotiv saknas och den dominerande kanalbåtsuthyrningen täcker just den övre delen av denna färdväg. En ytterligare uppgrundning skulle nog inte gå emot uthyrningsfirmornas tillväxtstrategier. Detta fick vi tillfälle att dryfta med Guy Toye från Europeiska Båtunionen (EBA). Guy som bor permanent i en liten gårdslänga vid kanalkanten bad oss medverka med goda argument och förslag som kan underlätta EBA:s arbete med franska kanalmyndigheter för framtida nöjestrafik.
 
Före anslutningen till Saône färdas man på Canal du Centre, en tiomilasträcka som ibland kan ha brist på vatten under senare delen av seglingssäsongen. Rådet är att kolla innan man gör valet ett par hundra slussar tidigare just vid St-Mammés.
Så är det dags att slussa ut på den europeiska ”Nord-Syd-aquastradan” som under namnen Saône och – söder om Lyon – Rhône bjuder på väldigt många och ytterst angenäma upplevelser utöver stora städer som Chalon sur Saône, Lyon, Avignon och Arles. Här är det långt mellan slussarna, stora som katedraler, och med bekväm slussning vid ”flytande pollare”, breda flod- och kanalavsnitt. Men ha respekt för uppgrundningarna och följ i spåren av nyttotrafiken som här är frekvent och snabb. I den sydliga delen av Rhône är det dags för ett sista val på denna sydliga delsträcka genom Europa. Man kan välja vägen om styrbord och går då längs lilla Rhône och den västra Camarguekanten. Väljer man att fortsätta stora Rhône söderut löper man längs den östra Camarguegränsen och in i Port St. Louis. Slutligen styr man babord och hamnar i Fosbukten i riktning Marseilles.
 
Det fjärde alternativet är att vända om mot norr, utan att ha haft större känning med saltvattnet i Medelhavet och i en hanterlig motström gå mot nya friska upplevelser på Europas inlandsfarvatten. 
Slussningsteknik Innan ni uttröttade men förhoppningsvis inte helt uttråkade lägger artikeln i arkivet måste det sägas något om slussningen, speciellt om artikeln skall vara en rättvist utformad inbjudan till er att upptäcka Europas många kanaler och flodvägar.  Slussfrågan hänger i luften hos många. Svaret är att halva Chrisanelles besättning fortsatt känner stor respekt för slussandet, medan den andra halvan känner sig helt trygg med den tekniska lösning som finns i rutan här intill.  Att slussa med en tamp över båtens mittknap till fast stege, rör, pollare, eller moring, samt fyra stora kulfendertar för- och akterut, stora nog att fylla ut, så att de tillsammans med tre eller fyra korvfendertar midskepps med dubbla 2,5 m långa träskoningar (ty: fenderbrett), bildar en tillräckligt rak linje i kontakten med slussväggen. Oavsett om det blir en styrbords eller babords slussning, vilket oftast de framförvarande båtarna bestämmer genom sitt val, är Chrisanelle på så sätt väl förberedd och avfendrad för de flesta situationer som kan uppkomma under slussning. 
 
Slutintryck Avslutningsvis några slutintryck från både ”sexveckorsseglare” och ”flerårsseglare” på Europas vattenvägar: ”Vi kommer tillbaka till kanalerna i Europa – vårt favoritställe – det gick alltför fort att ta sig till Medelhavet”, sagt i en reserapport från Fiji av besättningen på El Cordero från Skanör som seglar runt jorden. ”Vi kände oss stressade och obekväma bl.a. med att stå vid rodret hela dagarna, styrda av slussrutiner och med små barn som krävde uppmärksamhet, kring oss – vi var helt enkelt inte mentalt förberedda för detta kanalliv som vi nu vet kräver andra rutiner och förberedelser än vår genomförda jordenruntsegling” – en spontan bekännelse från en engelsk seglarfamilj i Port  Napoleon, som övervägde att göra ett nytt försök. Göran Schildt får avsluta denna lilla odyssé med följande citat; ”Jag vill tillbringa återstoden av mitt liv på de europeiska kanalerna!” Lycka till!
Till toppen