ons, 2004-12-08 22:57 #1
admin
Senast inloggad: 2024-05-09 - 19:47
förgasarens funktion

Vetgirig:

Vad är det egentligen som styr varvtalet hos en bensinmotor,med spjället reglerar man ju luftmängden som i sin tur drar upp bensin i halsen med hjälp av undertryck, när man öppnar gasspjället kan mer luft passera osh mer bensin sugs upp och man höjer då varvtalet,men vad är det som begränsar varvtalet när motorn går obelastad ? man säger att man fetar upp blandningen när man accelererar,varför inte då bara ge mer av det hela, alltså både mer luft och mer bensin i samma förhållande istället för att "feta upp blandningen"? vilket ger mest effekt? det skulle va roligt och få en bra förklaring om hur gasspjället så att säga "begränsar" luften till cylindern. Oerhört tacksam för svar !!!!

Till toppen
  • Logga in för att skriva kommentarer
  • 112 visningar
tors, 2004-12-09 07:34 #9
Stefan (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-05-10 - 17:10

Stefan:

Min uppfattning är att när motorn arbetar med full gas alltså spjället öppet så suger motorn in maximal mängd luft/bensin blandning och då blir kompressionstrycket störst när kolven går upp och då blir det den kraftigaste förbränningen vilket ger mycket kraft och högt varvtal. när man minskar på gasen blir det trångare för blandningen att passera och mindre mängd hinner in i cylindern under insugningstakten, då blir också kompressionstrycket lägre med svagare kraft i förbränningen och varvtalet minskar om belastningen är den samma. På tomgång är spjället nästan helt slutet och då hinner endast en ytterst liten mängd av blandningen komma in vilket resulterar i en så liten förbränning att den bara förmår övervinna friktionen i motorn och nästa kompressionstakts motstånd. Med fetare blandning förstår jag att om man snabbt sätter gasen i botten så stannar motorn om man inte tillika ökar en aning på bensinmängden i föhållande till luftmängden. Detta görs automatiskt av förgasaren med den såkallade accelerationpumpen som har en liten kolv som sprutar in en liten lilläggsmängd bränsle just då man snabbt gasar på. Då en kall motor startas fordras också en fetare blandning den göres med choken. Annars är förhållandet konstant ett kilogram bensin behöver 15 kilogram luft och det är ganska mycket. Hoppas denna förklaring hjälpte dej. hälsn .Stefan
Till toppen
tors, 2004-12-09 18:34 #7
p-o (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-05-10 - 17:10

p-o:

Tack för en mycket bra förklaring ! funderar bara lite på hur förgasaren till min motorcykel fungerar angående accelerationen, den har inte den så kallade accelerationspumpen utan det är en trottelförgasare, den är styrd via en vajer direkt till trotteln som man ju då höjer eller sänker, där finns inget som pumpar in extra bränsle när man accelererar,hur får man då den uppfetningen som behövs ? p-o
Till toppen
fre, 2004-12-10 12:20 #8
Stefan (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-05-10 - 17:10

Stefan:

Detta är en gissning. Med utformningen av nålen kan man öka eller minska på förhållandet. Om nålen vid ett litet gaspådrag ökar mera på bränslet och vid mera gaspådrag återgår till normalblandning borde det ju fungera på bekostad av bräsleförbukningen vid låg hastighet.Detta blir en kompromiss som förgasaren gör. Hälsn. Stefan
Till toppen
fre, 2004-12-10 23:53 #2
p-o (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-05-10 - 17:10

p-o:

Låter rimligt,mina funderingar är stillade för ett slag.
Tackar för det, p-o
Till toppen
fre, 2004-12-17 15:07 #3
Hans Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-05-10 - 17:10

Hans Svedberg:

Ni kan möjligen inte tänka er att undertrycket lokalt där bränslet sugs in ökar kraftigt vid acceleration då spjället öppnas.

Om man jämför med gamla vindrutetorkare som drevs av undertrycket i insugningssystemet så var det tvärt om. Trycket minskade kraftigt vid gaspådrag. Var den tryckledningen exakt var ansluten kommer jag inte ihåg, men lokala variationerna kan vara mycket stora beroende på den aerodynamiska utformningen och på vilken sida om spjällets strypning av luftflödet trycket tas ut. I pricip är ju totaltrycket konstant, vilket medför att om det strömningshastighetsberoende dynamiska trycket ökar så minskar det statiska trycket.

Allt detta sagt utifrån grundläggande strömningslära/gasdynamik utan någon djupare kännedom om förgasarkonstruktion!

Hasse S


Hasse S
Till toppen
fre, 2004-12-17 15:45 #4
Hans Svedberg (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-05-10 - 17:10

Hans Svedberg:

Jag sökte och hittade precis länken:

http://www.stahlmotor.se/Forgas.htm

som på ett enkelt sätt förklarar pricipen även om föfattaren inte i detalj går in på hur behovet av ökat accelerationsbränsle skapas. Det förefaller väl ändå ganska klart att att det är en kombination av förändrde strömningsförhållanden och nålens utformning och koppling till gasspjället som gör det.
Till toppen
fre, 2004-12-31 17:14 #6
Björn Johansson (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-05-10 - 17:10

Björn Johansson:

Vacuumdrivna vindrutetorkare var anslutna via en backventil på insugningsröret, alltså efter förgasaren men innan förbränningsrummet. Dennna kunskap grundar jag på några engelska bilar jag mekat med. Gammla lastbilar och även bussar hade vacuumassisterade bromsar, då fanns det en vacuumtank i systemet också.

Av någon anledning har ofta tvåhjuliga gummihjulsfordon med tvåtaktsmotorer trottelförgasare, emedan sådana med fyrtaktsmotor har spjällförgasare, då de inte är utrustade med insprutning. Kan det vara någonting med tvåtaktarens funktion och undertryck i insugningsögonblicket som gör trottelförgasaren mer lämplig där?

Den tvåtaktade utombordaren har ju dessutom en kopplad förtändning, alltså man förändrar tändpunkten samtidigt som man manövrerar trotteln, undrar varför..? då sådana arrangemang inte existerar på samtida mopeder och mindre motorcyklar..?

Bj.
Till toppen
mån, 2005-01-03 22:52 #5
Arne Henriksen (ej verifierad)
Senast inloggad: 2024-05-10 - 17:10

Arne Henriksen:

1)Grunnen til at man trenger en rikere bensinblanding(fet blandidng)under aksellerasjon er at det brå (snabba) trykkfallet når spjeldet pluselig åpnes gir en kondensering av bensin i innsugsmanifolden. Dette gjør at blandingen blir for mager. Derfor må blandingen gjøres feter. Det er ikke alle forgassere som har denne funksjonen. På en motorsykkel med kort innsugsmanifold er behovet for dette lite.
2)Det er ikke forskjell på 2 og 4 takt m.h.t. aksellerasjonspumpe. Det finnes "nål" forgassere til 4 takt. Stromberg og SU brukt på gamle vovo'er og Moris.
Akselerasjonsvirkningene på disse er at det ligger en støtdemper med oljefylling over stempelet (kolven) som nålen sitter på. Støtdemperen holder igjen stempelet slik at man får et stort undertrykk forbi nålen og derav trekkes en større bensinmengde opp.
3) Alle vaccumsyrte systemer som vinduspussere, plystrehorn og vaccuumbremser benytter undertrykket mellom forgasserspjeld og motor. Dette er stort så lenge gasspjeldet er lukket eller når motoren går med høy hastighet og liten belastning

Arne
Till toppen