Nya krav på digitala sjökort och navigationsappar
Digital navigation har på kort tid blivit det självklara valet för många fritidsbåtsägare. Samtidigt bygger dagens elektroniska sjökort fortfarande i stor utsträckning på standarder och arbetssätt som utvecklats för den kommersiella sjöfarten. Det skapar både möjligheter och utmaningar för fritidsbåtssektorn.
Under en presentation om utvecklingen av navigationsappen Medvind i juni 2026, diskuterades hur sjökort produceras och varför de ibland upplevs som svårtolkade på mindre skärmar.
Fredrik Norén lade en grund när han sade att "Vi har 60 000 Solas-fartyg i världen och 37 miljoner fritidsbåtar. Man tycker ju att man borde lyssna lite mer på fritidsbåtssektorn, när det gäller våra behov."
Sjökortsstandarden är i grunden framtagen för yrkessjöfartens behov, där information ska kunna visas tydligt på stora bryggskärmar. När samma data presenteras på mobiltelefoner och surfplattor uppstår ofta problem med detaljrikedom, skala och överskådlighet.
Anders Bergström betonade att framtidens lösning inte är att förenkla sjökorten genom att ta bort information, utan att utveckla smartare presentationer som fungerar bättre för fritidsbåtarnas användning. Samtidigt efterlyses större internationell standardisering av hur elektroniska sjökort visas, något som skulle underlätta både utbildning och användning.
En tydlig trend är att papperssjökorten successivt försvinner. I flera länder har försäljningen redan upphört och även i Sverige sker produktionen numera främst som så kallad print-on-demand ("tryck-på-beställning"). Utvecklingen drivs av internationella sjöfartsmyndigheter som ser digitala sjökort som framtidens standard.
Under presentationen förklarades också varför information ibland förändras när användaren zoomar in eller ut i sjökortet. De digitala sjökorten bygger fortfarande på olika informationsnivåer, ungefär som de gamla papperskortens översikts- och detaljkort. För att undvika överbelastade skärmbilder visas därför vissa objekt först när användaren zoomar in tillräckligt långt.
Användarnas synpunkter har spelat en viktig roll i utvecklingen av Medvind. Genom felrapporter och förbättringsförslag har flera funktioner kunnat justeras och stabiliteten förbättrats. Bland de funktioner som efterfrågats finns export av rutter till plottrar via GPX-format, automatisk ruttplanering samt bättre integration med externa navigationssystem.
En del av presentationen ägnades också åt den nya internationella sjökortsstandarden S-100, som successivt ska ersätta dagens system. Den nya standarden möjliggör mer dynamiska sjökort med snabbare uppdateringar, bättre hantering av skyddsområden, realtidsinformation och framtida integration av data som vattenstånd, strömmar och navigationsvarningar direkt i sjökortet.
För fritidsbåtsägare innebär utvecklingen att navigeringen blir allt mer informationsrik och anpassad efter aktuella förhållanden. Samtidigt ställer den ökade digitaliseringen högre krav på kunskap om hur elektroniska sjökort fungerar och hur informationen ska tolkas.
Slutsatsen från presentationen var tydlig: framtidens navigation är digital, men för att den ska fungera optimalt för fritidsbåtlivet krävs fortsatt utveckling, bättre standardisering och en starkare röst för fritidsbåtssektorns behov i det internationella sjökortsarbetet.