Kryssarklubben efterlyser skarpare förslag för miljöns skull
Svenska Kryssarklubben konstaterar att utredningen är mycket omfattande och lämnar sitt remissvar på de delar som berör båtlivet mest.
- Vi och våra 40 000 medlemmar i Svenska Kryssarklubben är naturligtvis också på det klara med att fritidsbåtar har påverkan på våra kustekosystem. Vi tillbringar vår fritid till sjöss och vill så klart vara miljövänliga. Det vi önskar från myndigheterna är fler morötter och hjälp för att vara miljövänliga, säger generalsekreterare Fredrik Norén på Svenska Kryssarklubben.
Ett exempel är de äldre utombordsmotorerna, 2-taktare. Dessa släpper ut 5100 till 7000 kubikmeter orenad bensin till havet varje år, enligt utredningen. Kryssarklubben är helt med på att dessa motorer bör fasas ut. Men saknar i utredningen förslag på hur. Vidare är Kryssarklubben positiv till att ta fram förslag på återvinning av fritidsbåtar.
- Vi menar att utredningen åtminstone kunnat lagt fram förslag om att mindre tvåtaktsmotorer skulle kunna lämnas in för återvinning på kommunala återvinningsstationer, vilket inte är möjligt idag, säger Fredrik Norén.
Kryssarklubben delar utredningens förslag om att mikroplaster är ett stort problem i haven. Men saknar återigen, förslag från utredningen på hur dessa utsläpp ska kunna minska.
Att införa ett fritidsbåtsregister är Kryssarklubben också positiv till. Det skulle med fördel kunna skötas av båtorganisationerna tillsammans med myndigheterna. Kryssarklubben har idag Sveriges största båtregister med över 18 000 registrerade båtar.
- Däremot vill vi inte se någon skatt på fritidsbåtar, säger Fredrik Norén.
Oklara orsakssamband
Utredningen hänvisar till en rapport som konstaterar att fritidsbåtar kan ha en betydande påverkan på känsliga vattenområden. Kryssarklubben menar att rapporten och därmed utredningen hänvisar till svepande antaganden, utan säkerställda orsakssamband.
- Det här duger inte. Vi vill ha en ordentlig analys genomförd innan förslag på nya beslut tas. Exempelvis skulle Transportstyrelsen eller Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med de större båtorganisationerna och Svenskt Friluftsliv kunna få ett regeringsuppdrag för att utreda frågan, anser Fredrik Norén.
- VI vill också ha förslag på hur efterlevnaden av nya beslut ska kontrolleras. Vi har sett tillräckligt de senaste tio åren av beslut som saknar kontroll av efterlevnad, exempelvis toatömningslagen. Med brist på kontroll blir också efterlevnaden låg.
I utredningen sägs felaktigt att ämnena tribyltenn (TBT) och irgarol är en stor utsläppskälla från fritidsbåtar. Det påståendet är felaktigt, då det är flera år sedan som dessa ämnen förbjöds i båtbottenfärger (1989).
Ytterligare en felaktighet i utredningen handlar om buller. I utrednings sägs att samtliga fritidsbåtar orsakar buller, vilket inte stämmer, segelbåtar som seglar bullrar inte.
Kryssarklubben delar utredningens syn på att i första hand ska befintlig lagstiftning användas, innan ny tas.
- Vi vill också att lagstiftningen harmoniserar med våra grannländers, säger Fredrik Norén, avslutningsvis.
Här kan du läsa hela Svenska Kryssarklubbens remissyttrande: Havet och människan (SOU 2020:83)