Hur skyddar du ditt bränsle mot elaka mikrober?
InledningDetta ämne har aktualiserats av frågor i SXK Forum. Tex Dieselalger
02-09-03 och Bakterier i tanken 02-08-05.
Forum finns i menyn här till vänster.
Efter muntligt tillstånd från Shell återges här.
Text från Shells informationsblad:
Diesel- och eldningsoljor är bekväma, effektiva och prisvärda energiformer. I dag levereras dessa bränslen till en rad olika användare; från bilförare, bönder, fiskare och åkare till stora industrier, fastigheter och villor.
Vi på Shell levererar alltid bränsle av högsta kvalitet. Men det är viktigt att komma ihåg en sak – för att den högkvalitativa oljan inte ska försämras, gäller det att följa några enkla skötselrutiner.
Förvarat bränsle som inte sköts på rätt sätt kan i värsta fall orsaka störningar och haveri på fordon och maskiner. Det beror på att mikroorganismer, ytterst små levande varelser, kan finna gynnsamma livsbetingelser i en dåligt skött cistern. Däremot kan de inte överleva om cisternen sköts på ett riktigt sätt.
I denna skrift har vi sammanställt fakta om mikrobiell kontamination av diesel- och eldningsolja. Syftet är i första hand sprida kunskap om hur du på ett enkelt och effektivt sätt kan skydda ditt bränsle. Men även att skingra en del myter som frodas i detta sällsynta ämne.
Biocider– Giftiga bekämpningsmedel som dödar insekter och växter. Kontaminering – Sammanblandning som leder till föroreningar.
Mikrober– Djur eller växter som endast kan ses i mikroskop, t.ex. bakterier.
1. Kan verkligen mikroorganismer växa i bränslen?
Vissa mikroorganismer kan växa i bränslen, men bara om det finns vatten i cisternen. Mikroberna lever nämligen i vatten, antingen i det separerade vattenskiktet i botten av cisternen eller i små droppar som svävar i bränslet. Mikroberna använder dessutom själva bränslet som föda.
2. Hur vanligt är problemet?
Problemet är ovanligt men när det väl uppstår kan det få stora konsekvenser. Användare med marin anknytning är generellt mer utsatta än andra.
3. Vilka ämnen kan kontamineras?
Mellandestillat, dvs. dieseloljor, gasoljor, marina bränslen, eldningsoljor och fotogener är mest känsliga. Även jetbränslen kan drabbas, men tack vare de extremt stränga skötselrutinerna som tillämpas vid all flygbränslehantering, inträffar sällan incidenter. Problemen beror även på var och hur bränslet används. Utrustningar med relativt grova filter kan tolerera mycket högre halt av mikroorganismer än andra. Därför skall det använda filtret vara finmaskigare än känsligheten hos den utrustning som skall skyddas.
4, Varifrån kommer mikroorganismerna?
Mikroberna finns överallt. De som kan överleva i bränslet finns naturligt i marken och kommer via luften in i bränslet under förvaring och hantering. Men de kommer att förbli i vila om inget vatten kommer i kontakt med bränslet.
5. Finns mikroberna i bränslet vid leverans?
Bränslen som produceras på raffinaderier är från början helt sterila eftersom de höga processtemperaturerna dödar mikroberna. Genom att tillämpa relevanta skötselrutiner i våra system kan vi säkerställa att de bränslen vi levererar, inte innehåller några större mängder mikroorganismer. Men inget bränsle kan någonsin garanteras vara helt fritt från mikroorganismer, eftersom de transporteras av luften. Det viktigaste är att de förblir i vila och inte ges tillfälle att föröka sig. En del användare har fått problem direkt efter en ny leverans och ifrågasätter då naturligtvis bränslets kvalitet. Orsaken till problemet är ofta att mikroorganismerna (eller annat slam från cisternen) har funnits i vattenskiktet i botten på cisternen nedanför nivån där bränsleuttaget skett. Vid leverans har det rörts upp och spridit sig till det nya bränslet. Korrekta dräneringsrutiner råder bot på detta.
6. Vilka symptom, hur vet jag att jag har problem?
Första ledtråden är bränslets utseende – det skall vara klart och blankt (genomskinligt) och fritt från synligt sediment. Ett smutsigt bränsle betyder dock inte att man alltid kan skylla på mikroorganismer, och omvänt kan ett bränsle som för ögat ser klart ut innehålla en avsevärd mängd mikroorganismer. Mikroorganismerna är väldigt små, vilket innebär att man måste använda ett kraftigt förstorat mikroskop för att kunna se dem. Lämnas mikroorganismerna i fred kan dock en synlig fibrös matta växa ut i gränsskiktet mellan bränsle och vatten. Mera typiskt kan man observera en disig produkt som när mikroorganismerna ökar blir mörkare i färgen. Det mest vanliga problemet i samband med mikroorganismerna är blockerat eller delvis blockerat filter som förorsakar fordon och anläggningar att stanna eller gå med för låg effekt. Vid inspektion är oftast filtret täckta av ett svart slem – även om detta alltså inte är nog för att med säkerhet kunna säga att mikroorganismerna är grundorsaken. I vissa (lyckligtvis sällsynta) fall kan mikroorganismerna orsaka korrosion på cisternmaterialet, men detta kan förmodligen endast fastställas genom inspektion av cisternen. Mikrobiell kontaminering kan endast bekräftas med hjälp av speciella tester.
7. Vad kan göras om kontaminering konstateras?
Det finns inte så mycket alternativ till en fullständig rengöring av cisternen. Den måste dräneras helt och all kontaminering avlägsnas. Detta kan innefatta högtryck– eller ångtvätt av cisternväggarna, allt beroende på cisternens storlek och problemets svårighetsgrad. I vissa fall är kanske en biocid nödvändig, men vanligen råder vi till detta först efter cisternrengörning. Biocider är giftiga och vi rekommenderar att sådan behandling utförs av specialiserad entreprenör.
8. Hur vet jag att det finns vatten i tanken?
Det enklaste sättet är att dränera från den lägsta delen av cisternen ner i en klar behållare, låta provet stå och om vatten då finns närvarande bör det synas. Om man inte hittar vatten fortsätt då att dränera tills klart bränsle kommer fram och stäng sedan ventilen. Om det inte går att göra på detta sätt kan alternativet vara att använda vattenindikeringspasta på en sticka – om vatten då upptäcks ska det pumpas ut.
9. Hur undviker jag kontamination?
Svaret är enkelt – det gäller att minimera vatteninnehållet. Även om mikroorganismerna kan överleva i bränslen utan vatten, så kan de inte föröka sig och vålla några problem. De viktigaste stegen är att undvika att onödigt vatten kommer in i cisternen och att dränera ut det vatten som ackumuleras på botten Givetvis ska cisterner som släpper in vatten, exempelvis genom läckande ventiler eller dåligt sittande påfyllningslock, repareras. Tyvärr går det inte att helt hindra vatten från att komma in, mest beroende på cisternernas ”andning” samt förändringar i temperatur och luftfuktighet. Men genom regelbunden dränering kan risken för mikrobiologisk tillväxt minskas. Det är viktigt att notera att dräneringsvatten och diverse slam från cisternbottnar är miljöfarligt avfall, som ska hanteras enligt gällande lagstiftning.