Anonym användare

Curt Norstedt:

Efter årets upptagning blir det säkert dags att byta bordgenomföringarna på min båt, några är över 30 år gamla. Hur gör man?

På flera av dem är det troligen lätt att lossa muttern med nyckel, men på några blir detta ganska bökigt. Någon enstaka genomföring sitter så trångt under inredningen att jag nog knappast kan dra loss muttern med nyckel.

1. Finns det speciella nycklar för att lossa muttrarna?

2. Finns det verktyg för att vrida loss genomföringar från utsidan?

3. Rostfritt eller brons i de nya genomföringarna? I min båtaffär är i dag rostfria billigare än bronsgenomföringar. Men de rostfria kommer från Kina - kan man lita deras rostfrihet?

O.s.a

Curtn

L Petersson (ej verifierad)
Bottengenomföringar

L Petersson:

När jag skulle byta en genomföring till toan var det omöjligt att få loss den eftersom den var fastplastad. Jag tog då en vinkelslip och slipade ned genomföringen från utsidan sedan gick det att knacka in den. Nej,speciella nycklar för detta finns mig veterligen inte, du får prova med hylsnycklar, ringnycklar o dyl.Brons skulle jag välja men jag tror inte det går att få tag i

Hans (ej verifierad)
Försänkta genomföringar

Hans:

På min Ballad är genomföringarna försänkta, så där går det inte att använda vinkelslip från utsidan utan att skada skrovet.
Jag köpte slipstift på Clas Ohlsson (art.nr. 30-9184) och kunde utifrån slipa loss kragen, med hjälp av en vanlig borrmaskin, försiktigt så att den lossnade från resten av genomföringen utan att skada skrovet. Sedan var det bara att utifrån slå loss resten av genomföringen.
Det tar några minuter per genomföring, mest för avloppen.
Man måste som sagt vara lite försiktig så att man inte slipar mer än man behöver.

Resterna av genomföringen hade jag med mig då jag köpte nytt så att jag var säker på att jag fick rätt dimensioner.

Skyddsglasögon och hörselskydd rekommenderas varmt.

Anonym användare
GEnomföringar

Hej Hans

Jag tänkte byta genomföringar nu i höst. Bytte du ut alla genomföringar och var hittade du modellerna.

Har du några bra tips i övrigt?

 

Mvh

Jesper

¨

Curt Norstedt (ej verifierad)
Från utsidan

Curt Norstedt:

Tack för svaren!

Tittar man på en genomföring från utsidan ser man emellertid två klackar inne i mynningen. Dessa tycks vara avsedda för att ge grepp för ett verktyg. Är det så?

I mitt första inlägg kallade jag i hastigheten materialet i genomföringarna i gulmetall för brons - det är det nog inte. De i gulmetall kom från Italien och de rostfria från Kina.

Hälsningar

Curtn

KJELLF
Bottengenomföringar_tips

Kjell Fredgren:

Hej
Jag har själv bytt genomföringar i plastbåt som var ca 40 år gamla. De satt ordentligt fast i skrovet och när jag väl fick ut dem så var de helt intakta om än rätt gröna av ärg. I en träbåt kollade jag genomföringarna efter ca 20 år. De såg fräscha ut och kunde enkelt demonteras men var illa angripna av korrosion inne i bordläggningen.
Dina genomföringar kanske är helt OK, så det kan vara värt ett försök utan vinkelslip.

1. Jag har inte sett några nycklar som passar utan använder svetstång eller stor skiftnyckel som mothåll.

2. Klackarna inne i hylsan används som mothåll vid montering eller demontering. En del genomföringar har en sexkant i den inre delen av hylsan för samma funktion.
Det enklaste sättet är att fila till ett plattjärn som passar i hylsan. dra sedan runt genomföringen med en kraftig skiftnyckel. Själv har jag gjort några "specialvertyg" mha en sexkantbult några brickor och muttrar. Fila spår i den mutter som skall fånga klackarna, dra åt muttrarna hårt så de låser varandra. När du lossar genomföringen arbetar du från insidan, vid montering från utsidan.
Om du måste skära loss genomföringarna är det enklast att skära av hylsan nere vid muttern. Därefter kapar du muttern i två halvor och knackar ut resterna.
Om du inte kommer åt inne i båten, eller om genomföringen är fastplastad i skrovet, går det att med en hålsåg kapa loss fläns och hylsa från utsidan, men då krävs en styrning för hålsågen inne i hylsan. Lite knepigt men det går.

3. Brons är att föredra men svårt att få tag i och dyrt.
De bronsgenomföringar jag känner till har inbyggd avstängningskran och kostar då runt 1000 kr och uppåt.
Det som av många kallas bronsgenomföringar är annars för det mesta mässing med tillsatser som minskar effekterna av galvanisk korrosion. Mässing är vanligtvis 60% koppar och 40% zink.
Rostfritt är ett rätt nytt material i genomföringar och populärt eftersom RF-stål anses vara "oförstörbart", vilket är en sanning med modifikation. Om 10-20 år vet vi mer.
Jag tror inte RF-stål från Kina är dåligt. Kina har idag världens modernaste stålverk, men det finns säkert stora variationer i kvalitén även där. Lågt pris är alltid en konkurrensfördel och RF-stål innehåller 12-30% krom och 7-30% nickel. Två dyra metaller.
Svenska leverantörer anger "AISI 316", som är sk marinkvalitet, på sina produkter. Någon annan kvalitetsbedömning görs inte vad jag vet.
Lycka till.
KJELLF

Magnus (ej verifierad)
Om gulmetall, brons resp. rostfritt

Magnus:

Gränslandet mellan mässing, brons och annan gulmetall är svår att definiera. Seriösa leverantörer av bordgenomföringar av s.k. "avzinkningsfri mässing" har tillräckligt bra legering för sitt ändamål.

Avzinkning drabbar mässing som inte är avzinkningsfri, och detta även om den inte har förbindelse med annat i båten.

Galvanisk korrosion kan inträffa när två olika metallegeringar har elektriskt ledande kontakt med varandra. Om el- och jordningssystemen ombord har utförts så detta kan drabba genomföringarna hjälper det inte säkert att välja genomföringar av en viss metall, inte ens syrafast.

Om man har landströmmens gröngula jord ansluten till båtens jordsystem och detta har kontakt med bordsgenomföringarna (ekvipotentialjordning eller "bonding") så hjälper det definitivt inte att välja en viss metall i genomföringarna, offeranoder krävs då.

Rostfritt stål är i princip bara rostfritt om det har närvaro av syremolekyler som ger en oxidhinna som skyddar, ungefär som aluminium. I spalter som kan förekomma vid en genomföring kan alltså rostning ske, låt vara i mycket långsam takt. Det är därför man klarar sig bäst från missfärgning om man polerar den syrafasta ytan, så att det inte finns mikroporer med syremolekylbrist i. Den rostfria kvalitet som man bör använda till marina applikationer kallas "duplex" och står emot kloridhaltigt vatten bra, vilket egentligen inte vanligt syrafast "316 etc" inte gör.

Vad gäller kinesiskt rostfritt finns det exempel på att kvaliteten är ojämn och/eller felaktigt angiven. Bl.a. har en välkänd svensk importör av kätting drabbats av detta såtillvida att kunder fått sina "syrafasta" bojkättingar totalt sönderrostade på 3-4år. Analys vid ett materiallab visade att vitala legeringsämnen för att uppnå den specificerade kvaliteten saknades eller var bråkdelar av sin riktiga halt. (leverantören ersatte naturligtvis kundens kätting med europeisk, som tidigare visat sig hålla i 30 år).

Den som alltså funderar på att byta sina genomföringar bör alltså välja ut och byta en liten sådan som sitter lättåtkomlig, och sen undersöka den gamla noga m.a.p. korrosion, avzinkning osv. Är den i gott skick efter 20-30 år, finns det ingen reell anledning att byta de andra heller.

Lars-Göran Sandgren (ej verifierad)
Såg

Lars-Göran Sandgren:

Jag har använt en oscillerande såg typ Bosch PMF 180 E Multi (en billigare-under tusenlappen- variant typ Fein Multimaster). Går bra att såga av flänsar, klyva muttrar, såga av genomföringen (inkl mutter) jäms med skrovinnersidan mm. Kanske lite tufft i rostfritt, men "brons" mässing funkar bra. Om man ska använda hålsåg så kan den centreras i en islagen träplugg av gängse typ i vilken man noggrant har förborrat ett centrumhål. Väl islagen i bordgenomföringen (från utsidan) kan den sågas av jäms med flänsen och bilda centrumstyrning av hålsågen.

Curt Norstedt (ej verifierad)
Positivt med användbart kunnande

Curt Norstedt:

Det är positivt att återigen kunna konstatera hur mycket användbart praktiskt och teoretisk kunnande i olika frågor det finns ute hos SXK:s medlemmar.

En besiktningsman rekommenderade mig att varje år före sjösättningen för hand bryta till ganska ordentligt på varje studs - bättre att den brister då än när båten är ute på havet. Kanske en rutin att rekommendera?

Bordgenomföringarna är en säkerhetsfråga. Det är omvittnat svårt att hitta en läckande genomföring när vattnet väl står över durkarna.

Curtn

Curt Norstedt (ej verifierad)
Positivt med användbart kunnande

Curt Norstedt:

Det är positivt att återigen kunna konstatera hur mycket användbart praktiskt och teoretisk kunnande i olika frågor det finns ute hos SXK:s medlemmar.

En besiktningsman rekommenderade mig att varje år före sjösättningen för hand bryta till ganska ordentligt på varje studs - bättre att den brister då än när båten är ute på havet. Kanske en rutin att rekommendera?

Bordgenomföringarna är en säkerhetsfråga. Det är omvittnat svårt att hitta en läckande genomföring när vattnet väl står över durkarna.

Curtn

Steno (ej verifierad)
Byte av bordgenomföringar

Steno:

Fins det inga bordgenomförningar i plast.
Erfarenhet efterlyses.

L Petersson (ej verifierad)
Bordgenomföringar

L Petersson:

Ingen vettig båtägare installerar genomföringar
av plast.

Steno (ej verifierad)
Bordgenomföringar

Steno:

Tack för ett rakt svar.
Men nog skulle det vara bra att slippa allt vad gäller korision och dyligt.
Steno

Lasse Lundell
Bild för Lasse Lundell
Plast genomförningar

Lasse L:

Plastgenomföringarna fungerar bra på min båt efter 25 år.
Fast alla sitter ovanför vattenlinjen.

Curt Norstedt (ej verifierad)
Bordgenomföringar av plast

Curt Norstedt:

Jag tycker inte att man utan vidare ska döma ut bordgenomföringar av plast - det finns ju många utomordentligt starka plastmaterial i dag och dessa kunde ha god beständighet mot åldring i synnerhet om de låge under vattenlinjen. Jag känner dock inte till några sådana genomföringar.

Vad sägs om min besiktningsmans råd - att för hand ganska stadigt bryta till på varje stuts innan båten sjösätts?

curtn

KJELLF
Bordgenomföringar av plast, tips

Kjell Fredgren:

Visst finns det genomföringar, kulventiler mm i plast.
Gå in på http://www.egnelltrading.se/
som säljer produkterna i Sverige.
Jag har dock inte sett dem ute i båttillbehörshandeln och har inga egna erfarenheter.

Materialet i Egnells produkter heter MARELON och är ett korrosionsfritt material gjort i glasfiberförstärkt nylon. Kommer från företaget Forespar i USA.
Produkterna är testade och godkända av UL (Underwriters Laboratories) och ABYC (American Boat and Yacht Council).
Egnell kan svara på frågor om åldring, EU-krav mm.

Med anledning av besiktningsmannens råd bifogar jag ett klipp ur SXK/Båtteknik/korrosion.

Hur kollar man? Några enkla tumregler.
Skrovgenomföringar, som finns på alla båtar idag, kollas varje säsong genom lätt skrapning med en kniv på utsidan.
- Om du ser en rödbrun yta under färgen (= avzinkning), byt genomföringen.
- Om du ser en blank gul yta, behåll genomföringen till nästa år.

Det slutliga och avgörande testet
Om vi för ett ögonblick bortser från all teori och mättekniska finesser i samband
med galvanisk korrosion så skall en bottengenomföring tåla hårda tag. Ryck ordentligt i slanganslutningen eller sparka på den. Om genomföringen går av, vilket kan hända, då är det bra om båten står på land. Annars tar du fram den träplugg du självklart har hängande på genomföringen och täpper snabbt till hålet. Den kan behövas även om du inte själv bryter av dina självlänsar eller toaavlopp.
Tänk på säkerheten! Hösten är en bra tid för kontroller.

KJELLF

Sambal (ej verifierad)
Genomföringar av plast är inte ovanligt

Sambal:

Genomföringar av plast är inte alls ovanliga. Jag har haft sådana monterade i mina båtar ända sedan 1976. Nämligen till loggen.

Sen är det en annan sak att det kanske är svårt att koppla en kran och en vatten- eller avloppsslang till den genomföringen. Men det borde väl snarast vara en utmaning för en kreativ båtägare.

PS Jag bytte logg-givare i våras till en grövre dimension och hade haft god hjälp av alla tips här om hur man får bort en gammal genomföring som sitter lite illa till. Jag kan intyga att det var lika svårt att få bort en genomföring av plast som en av metall...

Curt Norstedt (ej verifierad)
Mycket användbar information

Curt Norstedt:

Imponerande hur mycket användbar information som snabbt kom fram.

Som jag nu förstår, är det vanligen svårt att få loss de gamla genomföringarna, ofta blir det nödvändigt att tillgripa vinkelslip, hålsåg eller slipstift, men det går.

Alla metaller och legeringar kan korrodera och detta gäller inte minst bordgenomföringar vars sammansättning kan skifta oavsett om den kallas brons, mässing eller rostfritt. Brons torde vara bäst men kommer sällan till användning på grund av sitt höga pris. Mässing bör ha den sammansättning som kallas avzinkningsfri - enklare legeringare av gulmetall korroderar snabbt. Vad som i dagligt tal kallas "rostfritt stål" är i själva verket olika legeringar beroende på ändamålet det skall användas till. Genomföringar av låglegerat rostfritt kan därför korrodera.

Det finns även genomföringar av högvärdig plast. En typ är Forespar som består av Marelon, glasfiberarmerad nylon. Dessa är godkända av amerikanska försäkringsbolag.

Genomföringar är en säkerhetsrisk och bör därför checkas varje år innan båten sjösätts. Genom att skrapa fram en ren metallyta kan konditionen av en genomföring av mässing kontrolleras. Genomföringen är OK om ytan är gul - är den däremot röd har mässingen avzinkats.

Slutligen - prova alla genomföringar innan sjösättningen genom att gripa tag i stutsen och rycka till ordentligt. Det är trots allt bättre att den brister då än senare ute på havet!

Rent allmänt tycker jag som sagt att inläggen varit både kunniga och välskrivna. Kjell har dessutom en mycket bra rapport om korrosion i allmänhet på BåtTekniska Nämndens sajt.

Borde inte På Kryss ha en stående rubrik under vilken tekniska frågor rapporterades? Den kunskap som redovisas på Forum sjunker ju under horisonten efter en tid och rapporterna hos BåtTekniska Nämnden ligger i en slags återvändsgränd.

Ernst
På Kryss tipsat.

Ernst Blixt, sekr. SXK-BTN. :

Tack till Curt Norstedt för påpekandet.

På Kryss har fått tips per e-post.

Seglarälsningar från Ernst.

Erling Matz (ej verifierad)
Teknik i På Kryss

Erling Matz:

På Kryss tar gärna emot artiklar kring tekniska frågor från Båttekniska nämnden. Att använda samma material som t ex på Forum är däremot knappast möjligt rent utrymmesmässigt. Dessutom borde det vara mer sökbart i digital form än i en tidning. Att ha en återkommande ruta i tidningen, t ex på Nytt & Nyttigtsidorna där det informeras om vilka nya tekniska frågor som debatteras på Forum kan jag mycket väl tänka mig.

Om någon i Båttekniska åtar sig att göra en sådan lista inför varje nummer publicerar jag den gärna. Majla eller ring så planerar vi detta.

Curt Norstedt (ej verifierad)
Dialog med medlemmarna

Curt Norstedt:

Hej Mats!

Hos medlemmarna i Kryssarklubben finns ett stort praktiskt och teoretiskt kunnande inom de mest skiftande områden, mycket med direkt bäring på båtar och båtliv. Ganska lite av detta tas tillvara av föreningen. På hemsidan finns under rubriken "fråga om teknik" ett forum i vilket tekniska problem kan diskuteras men även viktig information sjunker här efter en tid ned bortom tidshorisonten och är i praktiken borta. Under samma rubrik, "fråga om teknik", publicerar BåtTekniska Nämnden, BTN, sina utredningar i olika ämnen i form av artiklar. Som jag nämnde i mitt förra inlägg blir de ofta liggande där, utan att observeras, i en slags återvändsgränd.

Jag tror att det skulle vara bra om dialogen mellan medlemmarna och föreningens ledning, och medlemmarna sins emellan, blev mer livskraftig. Var det inte just detta, utbytet av erfarenheter, som var visionen för grundarna en gång i tiden?

Här skulle du med din tidning, På Kryss, kunna göra en insats, Mats! Just båtteknik är ett givet område för dialog mellan medlemmarna. Men det finns också flera andra.

Jag tycker emellertid att ditt erbjudande om en stående rubrik med hänvisning till nätet är för snålt. Jag har bläddrat lite bland BTN:s utredningar och kunnat konstatera att många skulle vara utmärkt underlag för artiklar i På Kryss. En del av rapporterna är visserligen knöligt skrivna, men detta problem skulle du, med din journalistiska kompetens, säkert få snits på.

Så finns det ju också tekniska frågor som inte observerats av vare sig BTN eller Forum. Efter en nedsegling av en nöjesbåt i fjol utvärderade den brittiska, statliga haverikommisionen olika radarreflektorer och fann inte bara att effekten varierade utan också att en, även hos oss vanlig typ, knappast gav något eko alls.

Bra artiklar i På Kryss skulle i sin tur säkert öka aktiviteterna både på Forum och i BTN.

Kom igen, Mats!

Ulf Bergenlid, SXK Btn (ej verifierad)
Skrovgenomföringar av plast

Ulf Bergenlid, SXK Btn:

Skrovgenomföringar av plast är tillåtna enligt internationell och svensk standard ISO 9093-2 :2002. (ISO 9093-1 gäller för genomföringar av metall). / Ulf

Mats Pagard
Genomföringar

Hej tänkte byta genomföringar oi höst efter upptagning av båten

Vill gärna veta med vad skall jag täta med är Sikaflex som fnns på 

Biltema att rekomedera

Tacksamg för svar MP

Magnus Sterky
BIltemas marina sikaflex är

BIltemas marina sikaflex är bra nog. 

Anonym användare
Plast

Om nu leverantören av log/lod-instrumentet skickar med genomföring av plast till givaren, borde det väl vara den man ska använda? Vad är problemet med genomföring i plast? Hela båten är ju gjord av plast.

Lägg till ny kommentar

Image CAPTCHA
Ange de tecken som visas i bilden. Skilj på stora och små bokstäver.